Frågor om Västerviks Flygplats
Här kommer Västerviks kommun att samla relevanta frågor och svar som har med Uppdrag Gransknings nya program om Västerviks Flygplats 9 november 2022 att göra.
-
Varför satsar Västerviks kommun på att bygga ut, rusta upp och modernisera sin flygplats?
En förlängd och moderniserad flygplats är positiv för hela kommunens utveckling och en av få infrastruktursatsningar som kommunen har egen möjlighet att påverka, till skillnad från behov av förbättringar i exempelvis väg- och järnvägsnätet. Västerviks kommun har en utsatt geografisk position med relativt långa avstånd på upp till två timmars restid till närmaste regioncentra i Kalmar, Jönköping, Linköping och Norrköping. Frågor om infrastruktur i och runt Västerviks kommun tas ofta upp som ett problem i enkätundersökningar hos exempelvis näringslivets företrädare.
Motsatsen till att bygga ut, rusta upp och modernisera en flygplats är inte, som vissa tror, att inte göra någonting alls utan att lägga ner flygplatsen helt. Kommunfullmäktige hade möjlighet att fatta det beslutet 2014 och 2016 när de senast hade uppe frågan, men fattade då beslut om att förlänga landningsbanan.
När kommunfullmäktige beslutade att bygga ut landningsbanan år 2014 angavs följande text i beslutet: ”En sådan insats gör att säkerheten ökar och flygplatsen kan användas på ett mer utvecklat sätt när det gäller till exempel ambulansflyg, privatflyg, taxiflyg och småcharter”.
En flygplats är en del av ett ständigt föränderligt system med säkerhetskrav, utvecklade och moderniserade rutiner och inte minst föränderlig omvärld. Ska man fortsätta att driva en flygplats krävs att man följer med i den utvecklingen.
-
Vilka fördelar kan flygplatsen innebära för Västerviks kommun?
Västerviks kommun har flera internationella företag i kommunen som återkommande har behov av att snabbt kunna transportera sig eller ta emot besök med flyg. Kommunens flygplats möjliggör detta, vilket uppskattas av våra lokala företag.
Räddningstjänsten har stor nytta av att flygplatsen används vid till exempel bevakning av skogsbränder. Försvarsmakten hade en försvarsövning där flygfältet utnyttjades både som landningsbana och som övningsområde. Det finns också en liten grupp privata flygbesökare och turister som uppskattar möjligheten att utnyttja flygtaxi eller eget flyg. I Västervik finns även en mycket aktiv flygklubb som driver föreningsverksamhet med utgångspunkt från flygplatsen.
Idag arbetar inte kommunen för att få till stånd reguljär linjetrafik till/från kommunens flygplats. För närvarande finns inte de förutsättningarna. Men utvecklingen går snabbt och ingen vet vilka behov och möjligheter som kan uppstå när till exempel elektrifierade flyg blir en mer tillgänglig teknik.
Luftrummet ovanför hela Västerviks kommun är relativt lågtrafikerat under 10.000 meters höjd. Tillsammans med att kommunen innehar i princip alla terrängtyper utom fjäll, inklusive skärgård, gör vår kommunyta väldigt lämplig för att testa olika drönartillämpningar. Under de senaste åren har flygplatsen blivit ett centrum för drönarutveckling för företag och organisationer på en internationell nivå. Det pågår även forskning och utveckling som leds av RISE och stöds av bland annat Vinnova på flygplatsen. Internationella företag som kommer för att testa drönare eller drönartillämpningar ser en också stor fördel i att kunna landa (och starta) med flygplan direkt på flygplatsen i anslutning till att de gör sina tester.
Såväl drönarverksamheten som till exempel militärens närvaro vid flygplatsen och andra affärsflyg ger indirekta fördelar för Västervik. Fler gästnätter, fler restaurangbesök och konferensintäkter. Det har även förutsättningar att ge företagstillväxt – något som redan har skett, det vill säga att det utvecklas företag som kan ge arbetstillfällen.
Att ha tillgång till en egen flygplats i kommunen ger möjligheter och gör kommunen attraktiv för tillräckligt många för att kommunen ska vilja fortsätta driva den. -
Hur många flygplan landar på Västerviks Flygplats varje år?
Cirka 300 flygplan och diverse drönare. Ungefär 100 flygningar per år har syftet brandspaning.
-
I Uppdrag Gransknings nya program om Västerviks kommun hävdas att kommunens hantering av utbyggnaden nu styrs av prestige och att det har satsats för mycket pengar i projektet för att kunna stoppa utbyggnaden trots att det vore bäst. Stämmer det?
Nej det stämmer inte. Kommunens hantering styrs inte av prestige, varken i denna eller andra frågor. Kommunens hantering styrs av investeringsbeslut, långsiktiga styrdokument som exempelvis Västerviks kommuns vision 2030, Översiktsplanen och andra politiska inriktningsbeslut.
I den nu gällande översiktsplanen från 2014 står det på sidan 17 i kortversionen att ”Västerviks flygplats ska som en del i ett attraktivt och effektivt transportsystem stärkas”. I Västerviks kommuns Vision 2030 från 2016 står det i avsnittet om kommunikationer att ”Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand” samt att ”Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på kort och lång sikt”.
En fortsatt drift av Västerviks Flygplats har välkomnats av flera utomstående aktörer och myndigheter. Exempelvis har både Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kalmar län ställt sig bakom att Transportstyrelsen ska inrätta flygplatsen med sin nya längd och funktion.
Om kommunens styrande politiker tycker att det är för dyrt att driva vidare och utveckla en kommunal flygplats för att istället kunna satsa de pengarna på annan utveckling är det självklart en möjlig väg att gå.
Västerviks kommuns vision 2030 (beslutad och publicerad 2016)
Översiktsplan Västerviks kommun, antagen 2014
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 1 (pdf 700 kB)
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 2 (pdf 2,6 MB)
-
Varför byggde kommunen ut banlängden och landningsljusen före man löste frågor om exempelvis inflygningszoner?
Vi vet faktiskt inte riktigt svaret på den frågan. De som jobbade med flygplatsfrågan vid denna tid jobbar inte längre kvar inom förvaltningen. Som kommunen ser på frågan nu hade det varit önskvärt att några av de här frågorna hade lösts i annan tidsordning, men vi kan inte ändra på det nu utan måste försöka lösa en fråga i taget för att kunna komma vidare.
-
Varför har det tagit så lång tid att få Västerviks Flygplats godkänd med sin nya banlängd 1199 meter?
Det beror på flera anledningar. Frågan om rådighet över inflygningszonen har dragit ut på tiden eftersom kommunen har haft svårt att komma överens med närliggande fastighetsägare. Dessutom har coronapandemin delvis ändrat kommunens kortsiktiga prioriteringar under några år.
-
Hur väger Västerviks kommun behovet att utvecklingen av flygplatsen för det allmännas bästa gentemot privata mark- och fastighetsägares intressen som påverkas negativt nära flygplatsen?
Västerviks kommun hanterar liknande frågor ofta i arbetet med planläggning av framtidens bostads-, industri- och handelsområden, samt utvecklingsarbete av vägar, hamnar och även vid flygplatsen. Det finns tydliga ramar som styr hur en kommun kan arbeta med den här typen av frågor och det allmännas behov av utveckling inkräktar tyvärr ibland på privatpersoners och organisationers intressen. Sverige har inrättat olika former av demokratiska procedurer som möjliggör att kommunens utvecklingsbehov kan vägas mot privata intressen, bland annat i plan- och bygglagen, miljöbalken och med hjälp av så kallad lantmäteriförrättning.
Översiktsplanen, det strategiska dokument där Västerviks kommun gör övergripande intresseavvägningar om markanvändningen i kommunen, anger tydligt att fortsatt drift av flygplatsen väger tungt.
I det specifika fallet om flygplatsen har Västerviks kommun försökt att komma överens med ett mindre antal fastighetsägare om att få servitut (i detta fall en rättighet att begränsa träd- och bebyggelsehöjd) för några markområden i flygplatsens så kallade inflygningszon, men ännu inte lyckats.
För att få en oberoende avvägning av kommunens utvecklingsbehov vid flygplatsen i jämförelse med markägarnas intressen har därför en så kallad lantmäteriförrättning begärts och Lantmäteriet kommer att döma av frågan inom kort. Lantmäteriet är en oberoende part i den bedömningen.
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 1 (pdf 700 kB)
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 2 (pdf 2,6 MB)
-
Varför begär kommunen servitut på fastigheterna intill flygplatsen?
Anledningen är att det krävs en utökad så kallad inflygningszon runt landningsbanan för att den förlängda banlängden ska kunna räknas in i flygplatsens inrättande som Transportstyrelsen fattat beslut om. I praktiken innebär det att inga träd eller byggnader får vara över en viss höjd på en viss plats i den trattliknande form som behöver omge landningsbanan. Eftersom Västerviks kommun arbetar med att infria de punkter som Transportstyrelsen satt som villkor i sitt beslut om att inrätta Västerviks flygplats med den nya banlängden 1199 meter kommer Västerviks kommun att ta en fråga i taget och först på tur är inflygningszonen.
Kommunen har begärt servitut, en rättighet för kommunen som ägare till flygplatsen, att begränsa höjden på träd, byggnader och andra anläggningar i inflygningszonen och sidozoner hos Lantmäteriet. Inskränkningen är nödvändig för att kunna nyttja den förlängda landningsbanan. Lantmäteriet kommer att pröva en oberoende prövning av kommunens ansökan samt göra en värdering av intrånget samt ta fram ett förslag till ersättning till markägarna för den skada intrånget orsakar.
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 1 (pdf 700 kB)
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 2022-11-01 - del 2 (pdf 2,6 MB)
-
Vilka övriga åtgärder krävs förutom att kommunen behöver ha rådighet över inflygningszonerna runt landningsbanan för att Transporstyrelsens villkor ska uppfyllas?
Det som Transportstyrelsen anger som förbehåll för ett så kallat inrättande av flygplats med totala banlängden 1199 meter är att hinderssituationen framför och vid sidan av landningsbanan är löst.
För ett godkännande (det vill säga en annan process) kommer troligen även att krävas att flygplatsen stängslas in.
-
Hur kunde ett antal träd skadas och eller tas ner och till och med fornminnen skadas i samma område som kommunen söker servitut för?
Det är en mycket bra fråga. Västerviks kommun har inte på något sätt gett uppdrag till eller stöttat det arbetet. En privatperson med engagemang inom flygplatsen har gjort handlingen utan kommunens beställning, vetskap eller godkännande.
Frågan har blivit rättssak och kommunen har i den stämningen hävdat att man inte har något ansvar för det inträffade. Avgörandet om ansvar för händelsen har inte kommit i dom ännu.
-
Det hävdas i programmet att träden togs ned som en säkerhetsåtgärd för flygplatsens säkerhets skull, Västerviks kommun har väl ansvar för att flygplatsen ska vara säker?
Självklart har Västerviks kommun ansvar för flygplatsens säkerhet och kommunen tar det ansvaret. Men så här kan inte säkerhetsarbete gå till varken på en flygplats eller någon annanstans.
Låt oss dra en parallell till hur det skulle fungera om ett träd växte ut från en fastighet över en kommunal väg eller cykelväg på ett trafikfarligt sätt. Då kan inte en utomstående betraktare ta saken i egna händer och fälla trädet inne på fastighetsägarens tomt utan att varken prata med kommunen eller med fastighetsägaren först.
Det normala hade i båda fallen varit att personen som uppmärksammar säkerhetsproblematiken kontaktar kommunen först och låter kommunen besluta vilken åtgärd som situationen kräver. Om säkerhetsbristen kan anses vara akut och systemhotande kan då kommunen exempelvis besluta att stänga gatan, cykelvägen eller flygplatsen tills bristen är åtgärdad.
Exakt hur allvarlig säkerhetsbristen var i det här fallet vet inte vi på Västerviks kommun eftersom den aldrig påtalades före åtgärden med trädfällningen genomfördes.
-
Kommunens nuvarande driftbudget för flygplatskostnader, hur ser den ut just nu?
- Driftkostnader: 790.000 kronor
- Avskrivningar: 341.000 kronor
- Kapitalkostnader: 191.000 kronor
- Intäkter: 508.000 kronor
- Summa kostnader som belastar kommunens budget: 814.000 kronor per år (sedan banan förlängdes)
Kostnader kan självklart anses olika stora i olika sammanhang. I en kommunal-ekonomisk jämförelse är 814.000 kronor en förhållandevis begränsad årlig kostnad. Västerviks kommun omsätter ungefär 3 miljarder kronor årligen.
-
Hur mycket skulle den årliga kostnaden öka om de anförda tilläggsinvesteringarna görs för att kunna uppfylla Transportstyrelsens beslut om att inrätta flygplatsen?
Den årliga kostnaden skulle bedömt öka med cirka 400.000 kronor, beräknat på det uppskattade investeringsintervallet på 7,5-12 miljoner kronor. Av dessa bedöms 4 miljoner kronor behöva återinvesteras i den gamla delen av rullbanan (behövs alltså göras oavsett).
Notera: Vi har tidigare uppskattat den årliga kostnadsökningen till cirka 250.000 kronor men har efter ytterligare kalkyler och ändrade avskrivningstider (i genomsnitt 30 år istället för 50 år) valt att ändra siffran till cirka 400.000 kronor.
-
Varför kunde inte kommunens företrädare svara Svt om vad det skulle kosta att färdigställa det som krävs för att flygplatsens samtliga 1199 meter ska kunna ingå i en användbar landningsbana men sedan föredra en ungefärlig summa för KS 7 november?
Kommunstyrelsen godkände 1 mars 2022 information om att genomföra en lantmäteriförrättning för att kommunen ska kunna få rådighet över den mark som krävs för att ordna inflygningszoner framför och vid sidan av den nybyggda landningsbanan.
Det beslutet överklagades med en så kallad laglighetsprövning till förvaltningsrätten med hänvisning till att kommunen inte borde ha rätt att fatta det beslutet.
Förvaltningsrätten fattade 20 oktober 2022 beslut om att Västerviks kommun visst har rätt att fatta det beslutet och därmed att lantmäteriförrättning kan genomföras. Det domslutet meddelade Förvaltningsrätten till Västerviks kommun 21 oktober 2022.
Domslutet i förvaltningsrättsmålet var inte kommunicerat till kommunen vid tidpunkten för Svt:s intervjuer, som gjordes 18 och 19 oktober 2022. Enligt ansvarig handläggare var det angeläget för kommunen att målet var avgjort innan kommunstyrelsen informerades om lantmäteriförrättning och andra förutsättningar för fortsättningen av arbetet med flygplatsen, som till exempel beräknade kostnader för vidare hantering av ärendet.
Västerviks kommuns tjänstemän informerar normalt sett inte media om ärenden före ledamöter i nämnd eller styrelse har fått tillgång till informationen. Om media får kännedom i ett tidigt skede om att en handling finns och begär ut den så görs en prövning om handlingen är allmän och kan lämnas ut. Har den inte har skickats utanför myndigheten eller endast till kommunstyrelsen så är den ännu inte att anse som upprättad och allmän hos kommunen utan ett arbetsmaterial som inte lämnas ut eller förmedlas på annat sätt. Handlingen blir då först allmän när protokollet från nämnds- eller styrelsesammanträdet där den föredrogs har justerats.
Uppdrag Granskning kände till att det fanns flera parallella juridiska processer som pågick om flygplatsarbetet när de bestämde att de skulle genomföra intervjuer. Västerviks kommuns företrädare påpekade flera gånger att det fanns rättssaker som ännu inte var avgjorda och som därmed skulle göra det svårt att svara på alla frågor. Trots det ville redaktionen genomföra intervjuerna just 18 och 19 oktober.
-
Hur mycket kostar den konsulttjänst som idag utövar driftledning av flygplatsen?
Den löpande, årliga, personalkostnaden för drift av flygplatsen är idag cirka 164.000 kronor och ingår i den totala, ovan beskriva, driftkostnaden för flygplatsen.
-
När flygplatsen är inrättad och klar, hur planerar då kommunen för driftledningen av flygplatsen? Kommer kostnaderna även för detta att öka på sikt?
Kommunen planerar att utveckla driftledningen av flygplatsen successivt vartefter behovet av detta utvecklas. I grunden beror det på trafik- och verksamhetsomfattning i övrigt vid flygplatsen. Sannolikt kommer kostnaderna för driftledning av öka i takt med att trafik och annan verksamhet ökar, men då bedöms även intäkterna öka.
-
Hur kommer det sig att ambulansflyg inte sägs kunna landa, trots att rullbanan på flygplatsen förlängdes år 2017?
Vid tidpunkten för såväl beslut om förlängning som vid själva genomförandet av förlängningen, samt flera år därefter genomfördes ambulansflygtransporter av en operatör som godkänner den utbyggda rullbanans längd i alla väderlekar för sina flygplan.
Region Kalmar län, som Västerviks sjukhus tillhör, har som en av flera regioner i Sverige genom SKR, genomfört en ny upphandling av flygtjänster för ambulansflyg, vilken efter flera överklaganden driftsattes i februari 2022. Resultatet av upphandlingen medför att Regionen är bunden till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) i 72 månader.
KSA, som vann upphandlingen, har som operatör satt säkerhetsmässiga begränsningar för sin flygplanstyp. Begränsningarna innebär att rullbanan på Västerviks flygplats, även efter förlängning och inrättande är för kort vid våt väderlek. Andra typer av ambulansflygningar, i den mån de förekommer som komplement till de avtalsbundna, kan dock ske.
-
Om flygplatsen tas i bruk med alla förlängda 1199 meter, men ändå aldrig skulle kunna användas av regionernas upphandlade ambulansflyg, är hela investeringsarbetet gjort i onödan i så fall?
Nej. Västerviks kommuns ägande och skötsel av fastigheter, anläggningar och infrastruktur behöver alltid innehålla olika former av satsningar, underhåll och utveckling. Hur mycket de underhållsinvesteringarna kan få kosta är naturligtvis delvis styrt av hur stor nytta det allmänna har av anläggningen, men satsningens storlek kan också variera beroende på vilken slags anläggning det är och vilka krav övriga samhället ställer på verksamheterna. Enkelt uttryckt kan det vara dyrare underhåll på en anläggning som en flygplats än på exempelvis en gata.
Västerviks kommuns högsta beslutande organ fullmäktige beslutade under 2014 och 2016 att satsa på att utveckla flygplatsen. Beslutet då handlade om att förlänga landningsbanan för att möjliggöra för andra flygningar att landa och lyfta på landningsbanan. En av flygningstyperna som skulle möjliggöras var ambulansflyg. Om nu utvecklingen för den sortens trafik går mot att den här flygplatsen inte kan bli aktuell finns det andra sorters flygtrafik som kan ha nytta av investeringen.
I investeringsbesluten 2014 och -16 angavs att även privatflyg, affärsflyg och taxiflyg kan ha nytta av förlängd landningsbana. Samhällsviktig verksamhet som brandbekämpning och kustbevakning kan också ha eller har redan stor nytta av flygplatsen.
En samhällsviktig roll som flygplatsen har haft allt mera under de senaste åren är start och landning för brandbevakningsflyg. Just vår region har plågats extra hårt av svår torka och tidvis av mycket höga brandriskvärden som gör behovet av brandbevakning mycket stort just här. Under de senaste torra åren har ungefär 100 brandbevakningsflygningar genomförts från Västerviks Flygplats varje år.
En annan omvärldsfaktor som har påverkat och kan komma att påverka Västerviks Flygplats ännu mer framöver är det förändrade säkerhetsläget i regionen som har ökat Försvarsmaktens behov av att använda flygplatsen.
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 20221101 - del 1 (pdf 700 kB)
Korrigerat yrkande Lantmäteriåtgärder 20221101 - del 2 (pdf 2,6 MB)