Västervik vill bilda eget län

1837 lämnar Västervik fram ett förslag på att få bilda ett eget län. ärendet avslås dock efter en tid.

Västervik är en av de första städer, som får en egen lokal tidning. 1834 flyttade boktryckare C.O. Ekblad hit tillsammans med C.P. Björklund. De startar Ekblads tryckeri och Westerviks Weckoblad. Stadens tillväxt under denna tid gör att man börjar fundera på att bryta sig ur Kalmar län och bilda eget län. Detta tillsammans med Norra och Södra Tjusts, Aspelands och Sevede härader. Förslaget läggs fram 1837, då Carl XIV Johan gästade Västervik. Förslaget hade en stor tillskyndare i baron Johan Nordenfalk på Blekhem.

1840 läggs en kunglig proposition om saken men avslås efter en stormig session. Dessförinnan hade länsstyrelsen tillstyrkt men kammarkollegiet avslog begäran. Länsresidenset, som hade byggts, blev i stället stadshotell. Frågan blev definitivt avförd vid riksdagen 1847-48. Vissa länsinstitutioner delas ändå upp. Västervik blir säte för Norra Kalmar läns hushållningssällskap och Norra Kalmar läns hemslöjdsförening. 1862 införs två landsting i Kalmar län och norra landstinget förläggs till Västervik.

Bebyggelsen ökar

Flera större byggnader tillkommer under 1800-talet. Den gamla skolan, ritad av G. af Sillén, länslasarettet, läroverket och kronohäktet. Även en hel del bostadshus byggs. 1874 kommer den första byggnadsstadgan. I den regleras om bebyggelsens höjd, exploateringsrätt, gatubredd, öppna platser och parker. Året därpå fick stadsingenjör W Pleijel i uppdrag att göra en ny stadsplan, vilken fastställdes 1879.

En stor händelse är järnvägsdragningen mellan Hultsfred, Västervik och Linköping som är klar för invigning 1879. Västervik får då också ett ståtligt stationshus, ritat av A.E. Melander. Melander återkommer senare och ritar kyrkan.