Vårdnad, boende, umgänge

Vid en separation eller skilsmässa kan det ibland vara svårt att komma överens i frågor som rör barnet. Frågor som kan ställa till problem är exempelvis var barnet ska bo och hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Familjerätten ger er råd och stöd för att komma överens.

Skilsmässa

Om du vill skiljas vänder du dig till tingsrätten. Du kan ansöka om skilsmässa (äktenskapsskillnad) på egen hand eller gemensamt med din maka/make. Om ni har minderåriga barn tillsammans får ni vanligtvis sex månaders betänketid innan skilsmässan går igenom. Mer information om skilsmässa finns på Sveriges domstolars webbplats.

Barn och ungdomar har ofta lätt att känna skuld vid en skilsmässa. Hos Familjeenheten kan ni få stöd, exempelvis genom en stödgrupp för barn som har föräldrar vilka genomgår eller genomgått en separation.

Vårdnad

Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och för att barnets behov av omvårdnad och trygghet tillgodoses. Vårdnaden om ett barn kan vara ensam eller gemensam. Om ni har gemensam vårdnad innebär detta att beslut i frågor som rör barnet skall fattas av er gemensamt. Vid gemensam vårdnad förutsätts att ni kan samarbeta kring barnet och tillsammans lösa frågor, exempelvis kring barnets boende, skolgång eller behov av hälso- och sjukvård. Ni kan ha gemensam vårdnad även om ni inte bor tillsammans.

Boende

Det är vårdnadshavarna som bär ansvaret för beslutet om hos vem barnet ska bo. Det är viktigt att vara lyhörd inför det enskilda barnets behov, ålder och intressen. I de fall då barnet bor stadigvarande hos en förälder blir den andre föräldern umgängesförälder. Barnet kan bara vara folkbokfört på en adress.

Umgänge

Svensk lagstiftning bygger på tanken att barn har behov av nära och goda relationer till båda föräldrarna, även om föräldrarna inte lever tillsammans. Utgångspunkten för umgängesrätten är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos.

I takt med barnets ålder och mognad bör man ta allt större hänsyn till barnets egen inställning i umgängesfrågan. Föräldern, som barnet stadigvarande bor hos, har ett ansvar att uppmuntra barnet att kontinuerligt träffa den andra föräldern.

Är det mellan föräldrar en svårare konflikt kan Familjerätten, i vissa fall, utreda behovet av en kontaktperson som medverkar vid hämtning/lämning eller som finns med under umgänget.

Tingsrätten kan också förordna om att ett umgängesstöd ska närvara vid umgängen.

Försörjningsskyldighet

Föräldrar har alltid en gemensam försörjningsskyldighet för sitt barn. Det gäller till barnet fyllt 18 år eller avslutat sina gymnasiestudier, men längst till barnet fyller 21 år.

Båda föräldrarna ska bidra efter ekonomisk förmåga. Ni har även möjlighet att göra egna överenskommelser som hur ni vill fördela kostnaderna.

Den förälder som barnet inte stadigvarande bor hos är underhållsskyldig. På Försäkringskassans hemsida kan man få hjälp att räkna ut vad som är ett rimligt underhåll för just ert barn. Har man en begränsad betalningsförmåga kan man ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan.

Om ni är överens

Om ni som föräldrar är överens om var barnet ska bo och hur umgänget ska se ut räcker det med en muntlig överenskommelse er emellan.

Ni kan också ansöka hos Familjerätten om att få ett juridiskt bindande avtal upprättat gällande vårdnad, boende och umgänge. Ett sådant avtal har samma verkan som ett domslut i tingsrätten. Avtalet innebär bland annat att tingsrätten har möjlighet att besluta om tvingande åtgärder om en förälder bryter avtalet utan godtagbara skäl.

Om ni inte är överens

Om ni inte själva kan komma överens i frågor kring barnen kan ni vända er till Familjerätten för att få hjälp genom rådgivning och samarbetssamtal.

Samarbetssamtal

Samarbetssamtal ska underlätta så att, ni i samförstånd, kan lösa era tvister utanför domstol. Målet är att ni ska kunna enas i frågor kring barnen och förbättra er förmåga att samarbeta som föräldrar. Samarbetssamtal är frivilliga och kräver att båda vill delta. Stödet är kostnadsfritt och samtalen dokumenteras inte.

Intresseanmälan om samarbetssamtal hos Familjerätten

Tingsrätt

Om ni inte kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge genom rådgivning och samarbetssamtal kan ni som föräldrar väcka talan i tingsrätt. De flesta föräldrar anlitar ett juridiskt ombud till sin hjälp.

För att väcka talan i tingsrätten behöver du först kontakta Familjerätten för ett informationssamtal. Syftet med samtalet är att du ska få kunskap om vad en domstolsprocess innebär, hur konflikter påverkar barnen, information om stödinsatser och vilka möjligheter som finns för att lösa situationen utanför domstolen. Efter samtalet få du ett intyg som bifogas stämningsansökan till tingsrätten, om du trots allt väljer att gå vidare med tvisten. Intyget gäller i ett år.

Om en tvist i tingsrätten inleds ger tingsrätten vanligtvis Familjerätten i uppdrag att göra en utredning kring vårdnad, boende och umgänge. Familjerätten utreder hur barnets behov och rättigheter bäst kan tillgodoses. Våra samtal i utredningen fokuseras därför på barnets situation. Tingsrätten fattar sedan beslut om vad som blir bäst för barnet.

Samarbete efter skilsmässa (SES)

Samarbete efter skilsmässa (SES) är ett digitalt och interaktivt verktyg, som erbjuds av Västerviks kommun, vilket ska hjälpa föräldrar att hantera den livskris som skilsmässa eller separation ofta innebär. Du kan använda SES både inför, under och efter en separation.

Logotyp SES

Så fungerar tjänsten

SES är ett stöd för föräldrar för att göra tillvaron så bra som möjligt för barn och föräldrar i samband med skilsmässa och separation. Det digitala utbildningsmaterialet består av 18 moduler och finns på svenska och arabiska.

Grundmodulen (drygt 30 minuter) kan kompletteras med en rad andra avsnitt som är anpassade efter olika situationer som kan uppstå vid en separation. Det finns till exempelvis verktyg för självreflektion, verktyg där du får kunskap på reaktioner hos barn och verktyg att själv fundera över vilka val du gör i samband med en separation.

Du kan använda SES helt anonymt närhelst på dygnet och du kan logga in hur många gånger du vill. Kommuninvånare får tillgång till SES, utan väntetid, av Västerviks kommun. På denna sida finns länkar till webbplatsen SES där du kan skapa ett eget konto och därefter använda tjänsten.

Med det digitala verktyget Samarbete efter Skilsmässa (SES) kan du som invånare i Västerviks kommun få gratis hjälp med de förändringar och utmaningar som en skilsmässa eller separation innebär för föräldrar och barn.

Vanliga frågor

Vi är överens om var vårt barn ska bo och hur barnet ska umgås med den andra föräldern. Är överenskommelsen juridiskt bindande?

Föräldrar kan själva komma överens om frågor som rör deras barn. Om ni vill att det ni bestämmer om vårdnad, boende och umgänge ska vara juridiskt bindande krävs godkännande av socialnämnden. Kontakta då Familjerätten så får ni hjälp att upprätta ett juridiskt bindande avtal. Ett godkänt avtal gäller på samma sätt som en dom i tingsrätt. Det betyder att om avtalet inte följs av någon av er kan den andra begära verkställighet hos tingsrätten.
Vi har varit på samarbetssamtal men kommer ändå inte överens – hur gör vi nu?

Om samarbetssamtal inte har gett den förändring som önskats kan du få stöd via vår digitala tjänst SES (samarbete efter skilsmässa) för din egen del. Om ni inte kan komma överens genom rådgivning och samarbetssamtal kan ni som föräldrar vända er till tingsrätten. Första steget är ett informationssamtal på Familjerätten där du får information om tingsrättsprocessen samt ett samtalsintyg. Tingsrätten kan fatta beslut om vårdnad, boende och umgänge.
Den andra föräldern vill inte delta i samarbetssamtal. Är inte föräldrar skyldiga att delta i sådana samtal?

Det går inte att tvinga någon till samtal. Samarbetssamtal är frivilligt och bygger på att båda föräldrarna är motiverade att få till ett bättre samarbete kring barnen och vill komma överens om vårdnad, boende och umgänge för sina barn. Vår digitala tjänst SES (samarbete efter skilsmässa) finns alltid tillgänglig och kräver inte båda föräldrarnas medverkan.
Jag vill flytta med mitt barn. Vi har gemensam vårdnad. Får jag flytta med barnet?

För att barnet ska folkbokföras på en annan adress krävs båda föräldrars underskrift. Vårdnadshavare ska alltså vara överens om folkbokföringen. Om bara den ena vårdnadshavaren skriver under anmälan, skickas en förfrågan om samtycke per post till den andra vårdnadshavaren. Barn ska i praktiken vara folkbokförda där de bor.

Om du flyttar med barnet utan godtagbara skäl eller utan att ha kommit överens med den andra vårdnadshavaren kan du ha gjort dig skyldig till egenmäktighet med barn och den andra vårdnadshavaren kan vända sig till domstol, avseende barnets vårdnad, boende och umgänge.

Att flytta i närområdet så att det inte påverkar barnets skolgång, fritid och kontakt med den andre föräldern brukar inte vara något bekymmer. Vill man flytta så långt att det får konsekvenser för barnet är det förstås ett beslut som man behöver prata om och hitta lösningar kring. Har ni svårt att komma överens kan ni få hjälp med samarbetssamtal.
Mitt barn har fyllt 12 år. Får barnet bestämma själv var hen ska bo?

Nej, var barnet ska bo är alltid en fråga för vuxna att avgöra. Barnet får med stigande ålder och mognad mer inflytande över sin situation och barns vilja tillmäts förstås större och större betydelse inför besluten, men det är alltid vuxna som avgör.
Mitt barn vill inte träffa mamma/pappa. Måste barnet det?

Forskning visar att det är viktigt, för de allra flesta barn, att träffa och ha en bra relation med båda sina föräldrar. Undantag kan förstås finnas, tex. när en förälder skadar sitt barn. Då behöver den andra föräldern skydda barnet.

Familjerätten möter ofta föräldrar och barn där det har blivit svårt med umgänget, med den förälder barnet inte bor hos. Ofta handlar det om att föräldrarna är i konflikt med varandra och inte kan komma överens om hur umgänget ska se ut. Att komma överens är ett föräldraansvar.

Man ska lyssna på barnet, men barnet ska inte behöva ta beslutet att välja bort någon av sina föräldrar. Boendeföräldern har ett ansvar att uppmuntra barnet att träffa umgängesföräldern, att inte motverka umgänge eller underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnets sida.

Föräldrar och barn kan få stöd av Familjerätten genom samarbetssamtal. Det är viktigt att börja med samtal för att se om man kan hitta vägar att komma överens. I vissa fall kan barnet beviljas en kontaktperson som kan medverka vid umgänget, för att stötta barnet.
Vad betyder det att ha vårdnaden om ett barn?

Att vara vårdnadshavare innebär att ha det juridiska ansvaret för ett barn och se till att barnet får goda uppväxtförhållanden och sitt behov av omvårdnad och trygghet tillgodosett. Vårdnaden kan vara ensam eller gemensam. När barnet fyller 18 år blir barnet myndigt och har inte längre någon vårdnadshavare.

Vid gemensam vårdnad behöver föräldrarna kunna ta ett gemensamt ansvar och fatta gemensamma beslut i större och viktigare frågor som rör barnet. Det kan gälla val av förskola och skola, var barnet ska bo, om barnet behöver vård och stöd från sjukvård eller socialtjänst.

Gemensam vårdnad betyder inte att barn efter en separation per automatik ska bo lika mycket hos båda föräldrar. Föräldrarna ska gemensamt försöka hitta den boendeform som är bäst just för deras barn.

Oavsett hur vårdnaden ser ut har barnet fortfarande rätt att ha en god kontakt med båda sina föräldrar.