Risk och kontroll

Risk och kontroll visar på vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet, samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här belyses låneskuld, borgens- och pensionsåtaganden samt soliditet. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. 

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Förändringar i detta finansiella mått är beroende av investeringstakten, nyupplåning, andra skuldförändringar och resultatet. Högre soliditet tyder på starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap som ger goda förutsättningar för låga finansierings-kostnader. I kommunen uppgår soliditeten till 64 % (62 %). I balansräkningen tas inte den upp-arbetade pensionsskulden för de anställda före 1998 upp, utan den redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen (blandmodellen). Ansvarsförbindelse inklusive löneskatter uppgår vid utgången av 2022 för kommunen till 708,9 mnkr (742,4 mnkr). Om den totala pensionsskulden tas med uppgår soliditeten i kommunen till 27 % (21 %) och för hela koncernen till 27 % (24 %).  Soliditeten är stabil och utvecklas åt rätt håll.

Nedan redovisas soliditeten för kommunen och koncernen per bokslutsdagen de senaste fem åren. 

Ränte- och kapitalrisk

Koncernens samordnade finansverksamhet hanteras i Internbanken som finns i moderbolaget och omfattar kommunen och de till 100 % kommunägda bolagen. Verksamheten styrs av en övergripande finanspolicy och riktlinjer som beslutas av Kommunfullmäktige. Kommunens finansfunktion svarar för den operativa verksamheten. Varje enhet ansvarar var för sig för resultatet av den finansiella verksamheten och sin egen lånevolym. Kommunen och bolagen har en garanterad långfristig kreditlimit på sina konton i koncernkontosystemet, en checkräkningskredit. Krediten i koncernkontosystemet är alltid lika med den låneram som Kommunfullmäktige beslutat om i budgeten. Per 2022-12-31 uppgick kommunkoncernens långfristiga skulder till totalt 2 368,2 mnkr (2 284,8 mnkr föregående år), varav 265,6 mnkr (259,8 mnkr) lånas ut från kommunen till koncernkontot och 2 633,8 mnkr (2 544,7 mnkr) upplånas för bolagens räkning. Alla koncernens lån är upptagna hos Kommuninvest där kommunen är medlem. Kommunkoncernen har inga utlandslån. Räntesäkringar finns hos Nordea och SEB. Av tabellen nedan framgår lånens fördelning inom koncernen med jämförelse föregående år.

Räntesättningen grundas på kostnaden för den totala finansieringen och överförs proportionellt på låntagarna inom koncernkontosystemet. Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt genom ökade upplåningskostnader.

Riskhantering är en väsentlig del av finansverksamheten och syftar till att begränsa såväl negativ resultateffekt som försvagad betalningsförmåga på kort och lång sikt.  Målsättningen är att begränsa resultateffekterna av kraftiga ränterörelser. Ränterisken hanteras genom att reglera strukturen på ränteförfallen i skuldportföljen. Den genomsnittliga löptiden på räntebindningen i skuldportföljen ska vara mellan ett och fem år enligt finanspolicyn och mäts inklusive samtliga derivatkontrakt. I tabellen nedan ses snittlåneräntan de senaste 12 månaderna, andel rörlig ränta och kapitalbindning för hela lånevolymen. Genomsnittliga räntebindningstiden per december 2022 är 2,4 år. 

Västerviks kommun borgar för hela den av KF beslutade låneramen som finns i Västerviks kommuns förvaltnings AB. För år 2022 var den enligt budgetbeslut 3 348 mnkr. I november 2022 beslutade kommunfullmäktige att öka borgensramen till 3 972 mnkr. Borgensansvaret i övrigt avser kvarstående äldre åtaganden för föreningar samt egna hem och småhus totalt 2,5 mnkr. 

När det gäller kommunens borgensåtaganden bedöms risken som låg för att åtagandet ska behöva infrias. Den absolut största delen avser kommunens egna bolag där kommunen kontinuerligt följer utveckling och verksamhet. Bedömningen är att bolagens resultatnivåer är betryggande.

En genomgång av kommunens hyresavtal överstigande 36 månader görs regelbundet. Vid beräkningen har diskonteringsräntan 1,0 % använts. Avtalen har inte tagits upp under ansvarsförbindelser då kommunen borgar för bolagens samtliga lån via internbanken. 
I tabellen nedan framgår kommunens nuvärdesberäknade minimileaseavgifter.

I tabellen nedan visas likviditet exklusive internbanken. Här ingår saldo från särskilda, för verksamheten nödvändiga, bankkonton vid sidan om centralkontot. Enligt gällande finanspolicy ska kommunens finansfunktion sträva efter att hålla så små likvida tillgångar som möjligt. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att lösa räntebärande lån. Likviditetsreserven utgörs av kreditlöften kopplade till centralkontot. Den ska enligt gällande policy ha tillräckliga likvida medel tillgängliga som täcker utbetalningarna vid varje tillfälle. Inom ramen för internbanksverksamheten har kommunen under vissa tidsperioder likviditet för utlåning till de olika enheterna vilket då minskar koncernens externa upplåning. 

Säkringsdokumentation för Västerviks kommun

Kommunen innehar räntederivat för att säkra exponering för ränterisk. Derivaten kvalificerar för säkringsredovisning; därmed redovisas inte någon skuld för derivat som har ett negativt verkligt värde. Då ränteswapparna innehas i syfte att säkra ränterisk i koncernens upplåning redovisas räntekuponger på swapparna som en del av räntekostnaderna. Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Dessutom redovisas de ränteintäkter och räntekostnader som genom avtal överförs till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Kommunen betalar alltså inte för ränteswapparna eftersom kommunen inte har några lån utan tvärtom lånar ut överskottslikviditet till internbanken.

I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings Rekommendation 8, Derivat och säkrings-redovisning, avser denna säkringsdokumentation att redogöra för kommunens syfte med säkringen, vilken som är den säkrade risken och den säkrade posten samt de säkringsinstrument som används. Vidare beskrivs säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten samt en beskrivning av hur kommunen avser bedöma säkringsförhållandets effektivitet. I december 2020 fattade kommunfullmäktige beslut om att inga nya räntesäkringar i form av swappar eller derivat ska göras tills vidare. Nuvarande räntesäkringar löper ut enligt avtal och ny räntesäkring görs genom fasträntelån. Under året har två swappar löpt ut och en förlängts enligt tidigare avtal. Fyra lån har omsatts och totala lånebeloppet ökats med 49 mnkr. 

Upplåningen i kommunkoncernen görs genom internbanken i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s regi. Bolaget har en skuld som består av ett flertal lån som löper med rörlig ränta och två lån med fast ränta. Kommunkoncernen vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta och räntesäkring sker därför i kommunen genom ränteswappar och fasträntelån. Genom ränteswapparna betalar kommunen en fast ränta och erhåller 3M (3 månader) Stibor. Att delvis ta bort denna risk överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. De räntebetalningar som uppstår genom ingångna ränteswappar överförs genom särskilt avtal till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och kommunkoncernens internbank. Kommunen betalar alltså ingenting för swapparna. 

Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Den säkrade posten utgörs av framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till befintlig skuld enligt tabell nedan. Skulden är upptagen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och motpart är Kommuninvest.

I tabellen nedan listas alla de 12 upptagna lånen. 

De fyra sista lånen i tabellen är nytecknade under året och ersatte tidigare lån som löpt ut. Totalt har upplåningen ökats med 49 mnkr under året. 
 
Nedan listas de säkringsinstrument som kommunen ingått för att hantera risken i den säkrade posten ovan. Tre ränteswappar har löpt ut varav en förlängts av motparten enligt tidigare ingånget avtal. Inga nya säkringar har gjorts under året. 

Ränteswap

Nedan listas ränteswappar genom vilken kommunen erhåller Stibor 3M och betalar fast ränta. Kommunen betalar fast ränta på olika löptider. Detta sprider kommunens ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del (861 mnkr/2 425 mnkr) av den totala skulden. Under året har två swappar förfallit: IRS 1121597 (Nordea) 2,00%, 100 000 tkr och 1360449_1850279 (Nordea) 3,65%, 90 000 tkr.

Förlängningsbar swap

I tabellen nedan ses förlängningsbara ränteswappar genom vilka kommunen erhåller Stibor 3M och betalar fast ränta. Kommunen betalar fast ränta på olika löptider. Detta sprider kommunens ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del (100 mnkr/2 425 mnkr) av den totala skulden. Om löptiden på swapparna förlängs görs detta till en känd räntenivå enligt tabellen nedan. Om den förlängningsbara swappen blir förlängd kommer detta inte att ge i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar. Under året har en swap förfallit 1260348_164708_ST (Nordea) 4,6525%, 30 000 tkr.

Stängningsbar swap

Kommunen har sedan 2011 en stängningsbar ränteswapp som motparten har rätt att stänga under swappens löptid. Detta gjordes mot bakgrund av att den fasta räntan var låg i förhållande till marknadsräntan då swappavtalet ingicks, vilket hade en positiv effekt på kommunens räntekostnad. Genom den stängningsbara ränteswappen betalar kommunen en fast ränta och erhåller 3M Stibor.

Den stängningsbara ränteswappen avser en del (80 mnkr/2 425 mnkr) av den totala skulden. Swappen kan stängas vid stigande ränteläge. Om swappen stängs kommer kommunen att betala Stibor 3M. Stängning av swappen från motpartens sida kommer inte att ge i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar.