Miljöhistoria
Var kom alla gifterna ifrån?
Avloppsvattnet från bruket släpptes till en början ut utan egentlig rening. Detta vatten innehöll fiber från papper och mineraliska ämnen. Dessa sedimenterade i viken, främst i dess inre del. I mitten av 1950-talet invallades ett begränsat område i vikens innersta nordvästra del. Denna utnyttjades som sedimenteringsbassäng för avloppsvattnet innan det släpptes vidare ut i viken. Efter det att bassängen var fylld fortsatte utsläppen till Örserumsviken. Vikens inre del avskärmades med en permanent bomläns. På detta sätt bildades med tiden ansenliga fiberbankar i den inre delen av viken.
Från början av 1950-talet och fram till 1966 användes fenylkvicksilver i produktionen för slembekämpning i pappersmaskiner och rörsystem. Kvicksilverbaserade preparat användes inom cellulosaindustrin också för konservering av slipmassa. Användningen medförde att den fiber som släpptes ut var förorenad av kvicksilver.
PCB tillfördes med returpapper som utnyttjades som råvara i produktionen. PCB användes i till exempel självkopierande papper fram till 1972, då öppen användning av PCB förbjöds.
Den första muddringen på 70-talet
Under åren 1978 och 1979 muddrades cirka 200.000 kubikmeter fibersediment upp från Örserumsvikens botten. Därefter avvattnades de genom centrifugering. De deponerades sedan i en öppen deponi inom fabriksområdet, i anslutning till den tidigare uppfyllda sedimentationsbassängen. Muddringen 1978 till 1979 omfattade endast den inre delen av viken eller cirka 15 hektar av vikens totala yta på cirka 40 hektar.
Saneringen kontrollerades med avseende på avskiljningen av kvicksilver i avvattning och returvattenrening. Den följdes upp under en tioårsperiod med provfisken och analyser av kvicksilverhalter i fisk. De muddrade massorna innehöll avsevärda mängder fibrer. Målet var då att återanvända dessa fibrer. Man trodde att när fibrerna avvattnades skulle kvicksilvret följa med vattnet. Det visade sig dock att kvicksilvret stannade kvar hårt bundet i fibrer och lera. Någon återanvändning av fiber blev aldrig av. Förekomsten av PCB uppmärksammades inte vid tiden för saneringen. Under pappersbrukets tid fylldes också ett område i vikens innersta sydvästra del ut med fast avfall bestående av skrot, omalt papper och rens från pappersupplösarna.
Som en följd av den verksamhet som bedrivits fanns alltså fyra olika källor inom området som bidrog till läckage av PCB och kvicksilver till luft och vatten.
- Förorenade sediment i Örserumsviken.
- Fiber i sedimentationsbassängen.
- Fiber i deponin.
- Avfall i utfyllnadsområdet.
Situationen idag
Under åren 2001 till 2003 muddrades hela viken och cirka 160 000 kubikmeter förorenade sediment togs upp från vikens botten. Sedan hösten 2003 ligger de förorenade sedimenten väl inbäddade i en ny deponi inne på brukets område. De förorenade massorna i utfyllnadsområdet har grävts bort och lagts in i deponin. Nya, rena massor har lagts ut på utfyllnadsområdet.