Komplementbyggnad eller komplementbostadshus

Boverket skiljer tydlig mellan en komplementbyggnad och ett komplementbostadshus. Men vad är den egentligen? Här förklarar vi de olika begreppen.

Komplementbyggnad

En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en redan befintlig byggnad i funktion och användningssätt.

En komplementbyggnad får byggas som ett komplement till de flesta typer av byggnader, till exempel bostadshus, industribyggnader eller affärslokaler. Den får däremot inte användas som en egen bostad.

För ett en- eller tvåbostadshus kan en komplementbyggnad till exempel vara ett garage eller ett förråd. För en affärslokal kan det istället handla om ett personalutrymme eller ett lager.

Alltså, en komplementbyggnad ska:

• vara fristående
• komplettera en annan byggnad
•  inte vara inredd som en självständig bostad

Komplementbostadhus

Ett komplementbostadshus är en fristående komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad.

För att räknas som en självständig bostad måste huset ha:

• toalett och dusch
• kök eller pentry 
• plats för vila och sömn

Om byggnaden har dessa funktioner är det ett komplementbostadshus.

Ett komplementbostadhus får bara byggas som komplement till ett en- eller tvåbostadshus, inte till andra typer av byggnader. Det kan användas både som permanentbostad och som fritidshus. Skillnaden ligger i hur ofta det används och i vilket syfte.

Exempel 1: Jag bygger ett komplementbostadshus för att hyra ut hela året eller större delen av året. Då räknas det som ett permanentboende.

Exempel 2: Jag bygger ett komplementbostadshus som ska användas som en gästbostad när släkt eller vänner kommer på besök ibland. Då räknas det som ett fritidshus.

Den planerade användningen av komplementbostadshuset måste framgå i din bygglovsansökan till miljö- och byggnadsnämnden, eftersom olika krav gäller beroende på hur huset ska användas.

Slutligen, ett komplementbostadshus ska:

• vara fristående
• endast komplettera ett en- eller tvåbostadshus
• innehålla toalett, dusch, pentry eller kök samt utrymme för sömn och vila

Kan jag bygga en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus utan bygglov?

Inom detaljplanerat område

Du kan i vissa fall bygga utan bygglov, men då måste följande krav vara uppfyllda:

• Byggnadsarean får vara högst 30 kvadratmeter
• Byggnaden ska vara mindre än huvudbyggnaden den kompletterar
• Nockhöjden får vara högst 4 meter
• Byggnaden får inte placeras närmare än 4,5 meter från fastighetsgränsen utan skriftligt medgivande från berörda grannar och fastighetsägare
• Den sammanlagda byggnadsarean för alla komplementbyggnader får vara högst 45 kvadratmeter.

Tänk på: Komplementbyggnader och komplementbostadshus som tidigare har fått byggas utan bygglov ska också räknas in i den totala byggnadsarean. Det gäller även byggnader som uppförts enligt äldre regler, till exempel friggebodar och attefallshus.

Om du inte vill använda dig av de lovbefriade reglerna – eller redan har nyttjat de – kan du alltid söka bygglov.

Vill du bygga mer än 30 kvadratmeter krävs alltid bygglov.

Ibland gäller utökad lovplikt. Det betyder att du alltid måste söka bygglov om det du vill göra gäller en byggnad, bebyggelseområde, tomt eller allmän plats som är särskilt värdefull.

Tänk på att det kan finnas fler regler som påverkar din bygglovsbefriade åtgärd. Kontakta miljö- och byggnadsnämnden om du är osäker.

Utanför detaljplanerat område

Du kan i vissa fall bygga utan bygglov, men då måste följande krav vara uppfyllda:

• Byggnadsarean får vara högst 50 kvadratmeter.
• Byggnaden ska vara mindre än huvudbyggnaden som den kompletterar.
• Nockhöjden får vara högst 4,5 meter.
• Byggnaden får inte placeras närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns utan skriftligt medgivande från berörda grannar och fastighetsägare.
• Den sammanlagda byggnadsarean för alla komplementbyggnader får vara högst 65 kvadratmeter.

Tänk på: Komplementbyggnader och komplementbostadshus som har varit bygglovsfria enligt både nuvarande och tidigare regler ska räknas in i den totala byggnadsarean. Det gäller även byggnader som uppförts enligt äldre bestämmelser, till exempel friggebodar och attefallshus.

Om du inte vill använda dig av de lovbefriade reglerna – eller redan har nyttjat de – kan du alltid söka bygglov.

Vill du bygga mer än 50 kvadratmeter krävs alltid bygglov.

Ibland gäller utökad lovplikt. Det betyder att du alltid måste söka bygglov om det du vill göra gäller en byggnad, bebyggelseområde, tomt eller allmän plats som är särskilt värdefull.

Tänk på att det kan finnas fler regler som påverkar din bygglovsbefriade åtgärd. Kontakta miljö- och byggnadsnämnden om du är osäker.

En bygglovsbefriad åtgärd kan kräva en anmälan

Även om en åtgärd uppfyller kraven ovan och därför inte kräver bygglov så kan du ändå behöva göra en anmälan till miljö-och byggnadsnämnden Det gäller om åtgärden innebär att du installerar eller gör en väsentlig ändring av:

• Hiss
• Eldstad eller rökkanal
• Anordning för ventilation
• Anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad