Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning samt förväntad utveckling

Samhällsekonomin och omvärlden

Efter två år av pandemi påbörjades en stark ekonomisk återhämtning i början av året, både i Sverige och globalt. Dessvärre har det ekonomiska läget försämrats under slutet av året, främst på grund av de stora kostnadsökningarna och en kraftigt höjd ränta. Utvecklingen har bidragit till ett sämre ekonomiskt klimat, annalkande lågkonjunktur och ökad osäkerhet. SKR bedömer att Sverige går in i en lågkonjunktur under 2023 med negativ tillväxt, minskad efterfrågan av arbetskraft och stigande arbetslöshet som följd. Räntehöjningarna bedöms fortsätta under 2023 och först 2026 tror SKR att konjunkturen är i balans. Hög nivå på räntor och inflation kommer att bestå under flera år, något som får betydande konsekvenser för samhällsekonomin. För Sverige är det ändå betryggande med två positiva utgångslägen: en hög sysselsättning och starka offentliga finanser – trots en ökad skuldsättning under pandemin.

Prognoserna för svensk BNP-tillväxt för 2023 vid årsskiftet ser dyster ut. SKR tror på -0,8 och regeringens prognos i slutet av december 2022 pekar på en BNP på -0,5. 

Riksbanken har under året inlett en serie av räntehöjningar i takt med att inflationstalen stigit. Riksbanken har på kort tid gått från att försöka få upp inflationen till 2 % till att nu försöka få ner den till 2 %. Det främsta vapen man har är räntehöjningar.

Sammanfattningsvis en dyster bild av konjunkturen och utvecklingen framåt.

Kommunernas ekonomi

Under 2023 och 2024 väntas ekonomiskt tuffa tider till följd av den höga inflationen och den kommande lågkonjunkturen, trots att många kommuner och regioner får ett ekonomiskt överskott 2022. Sektorns förutsättningar framåt är utmanande. Enligt SKR:s bedömningar i Ekonomirapporten i december 2022 beräknas skatteunderlaget hållas uppe relativt väl i nominella termer, men kraftigt stigande kostnader gör att det reala skatteunderlaget urholkas rejält och medför minskad köpkraft för sektorn. Vi får gå tillbaka långt i tiden för motsvarande utveckling. De negativa konjunkturutsikterna och den höga inflationen har kommit snabbt och ger ett bekymmersamt läge i de flesta kommuner och regioner. 2023 kommer även en stor ökning av pensionskostnaderna som främst beror på inflationsuppgången, men även på löneökningar under pandemin och premiehöjningar i det nya pensionsavtalet. En dryg fjärdedel förklaras sammantaget av det nya pensionsavtalet som tecknades mellan SKR, Sobona och de fackliga organisationerna och som gäller från 2023. För att undvika kortsiktiga neddragningar beräknas ungefär en tredjedel av kommunerna att använda medel som avsatts för resultatutjämning (RUR) för att balansera sin budget för 2023.

Kommunsektorn behöver nu både hantera ett ekonomiskt tufft läge samtidigt som utmaningen med att hitta arbetskraft med rätt kompetens är svår på många håll och ökar väsentligt kommande år. För att hantera situationen vidtar kommuner och regioner olika åtgärder som anpassas utifrån de lokala utmaningarna, behoven och förutsättningarna. Det handlar bland annat om att effektivisera och bromsa de ökade behoven av välfärd med hjälp av förebyggande arbete. Det krävs också nya arbetssätt, bland annat genom att nyttja digital teknik, stärka arbetsmiljön och skapa förutsättningar för fler att arbeta längre och heltid.

Sammantaget står kommuner och regioner nu inför ännu större utmaningar än vad som tidigare har gått att förutspå.

Västerviks kommun

Västerviks kommun har de senaste åren visat stabila ekonomiska resultat samtidigt som skattesatsen varit oförändrad. Pandemiåren har givit starka ekonomiska resultat som förklaras av generella statliga pandemistöd, men också betydligt högre skatteintäkter på grund av den snabba konjunkturåterhämtningen under 2021 och 2022. Innan pandemin slog till såg vi tuffare tider framöver med krympande ökning av skatteintäkterna samtidigt som de demografiska behoven kommer vara stora. Inom flera områden i den kommunala verksamheten har det blivit allt svårare att rekrytera utbildad personal och ökad digitalisering och nya arbetssätt ligger högt upp på den kommunala agendan. Främst socialförvaltningen har under året fortsatt påverkats av pandemin i form av högre kostnader för skyddsutrustning och högre personalkostnader, men även skolverksamheten har haft frånvaro både bland elever och personal. Förvaltningarna kommenterar verksamheten under året närmare i respektive verksamhetsberättelse längre fram i denna rapport.

Arbetsmarknad

Arbetslösheten i Västerviks kommun har fortsatt minska och är lägre per december 2022 jämfört med samma period 2021. Långtidsarbetslösheten har minskat och i Västervik understiger arbetslösheten totalt nivån för riket. Arbetsmarknaden har haft en fortsatt stark utveckling under större delen av 2022 med en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft. Antal lediga jobb i Västerviks kommun har ökat med 50 % från 649 till 979. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att öka under 2023 och första halvåret 2024 i takt med att konjunkturen försvagas, för att därefter minska då aktiviteten i svensk ekonomi väntas stärkas på nytt. Samtidigt har många arbetsgivare fortfarande svårt att hitta arbetskraft med efterfrågade kompetenser vid rekrytering.

Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos från hösten 2022 bedömer man att pågående konjunkturavmattning påverkar arbetsmarknaden, men att en fortsatt hög efterfrågan på utbildad arbetskraft kvarstår. Arbetslösheten kommer att öka under 2023 och första delen av 2024. Många arbetsgivare kommer fortsatt att ha svårt att hitta arbetskraft med efterfrågade kompetenser vid rekrytering.

 I tabellen nedan visas arbetslösheten som andelen av den registrerade arbetskraften för olika grupper. För Västerviks del har alla tre värdena förbättrats jämfört med föregående år.

Antal hushåll med behov av försörjningsstöd har fortsatt att minska även under 2022, 446 hushåll beviljades försörjningsstöd. Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 3,6 mnkr jämfört med föregående år.

Näringslivsutveckling i Västerviks kommun

Under 2022 påverkades näringslivet av större omvärldshändelser, främst kriget i Ukraina. Under åren med pandemi ökade kostnaderna för bland annat logistik och problem uppstod med leveranskedjor. Effekter av kriget i Ukraina är ökade energipriser, ökad inflation och ökade räntor. Bland de gröna näringarna har priser på insatsvaror ökat markant och handel, restaurang och byggsektorn påverkas när den konsumtionsledda delen av ekonomin bromsar in.

Samtidigt har också 2022 haft positiva signaler med en fortsatt nettotillväxt av företag, både i form av nystartade och nyetablerade verksamheter samt en arbetslöshet som är fortsatt lägre än riket. En intressant signal är att vissa, större etableringar, är av verksamheter som är inriktade på hållbarhet och nyttjande av lokal energiförsörjning. Anläggande av solcellsparker ökar markant där tillstånd har beviljats för parker på sammanlagt hundratals hektar. 
  
Antalet gästnätter har ökat markant och preliminärt ökade antalet under året med 8 % till en ny högsta notering och närmar sig 500 000. Utökad marknadsföring, samverkande kampanjarbete och förlängning av besökssäsongen har varit bidragande faktorer.

Sammantaget har näringslivet i Västerviks kommun inte drabbats av några större negativa effekter trots ett besvärligare konjunkturläge. Det finns dock tecken med varsel och nedläggningar som indikerar att det under 2023 finns en ökad risk. Återbetalning av de uppskov av olika skatter som infördes under pandemin kommer anstränga likviditeten för de företag som omfattades av stöden.

Under 2022 hade Västerviks kommun ett positivt nettotillskott av 55 företag, att jämföra med 2021 då nettotillskottet var 72 företag. Det tillskottet innebar en företagstillväxt på 1,6 %, en tillväxttakt som minskade något jämfört med 2021, men i paritet med tidigare år och motsvarar snittet av företagstillväxten i Kalmar län 2022.  (Se tabell nedan, källa: Improvera).

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

För kommuner är skatter och utjämningsbidrag de absolut största intäkterna. En av de stora omvärldsriskerna är förknippad med reducerade skatteintäkter till följd av högre arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunernas intäkter. När antalet timmar ökar skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag, eftersom de beror på politiska beslut på nationell nivå, vilka är svåra att förutse och varierar över tid. Under pandemiåren har vi sett stora slag i både skatteintäkter och statliga bidrag som gjort att en långsiktig planering och stabilitet försvårats.

En av de största verksamhetsriskerna är att säkra personalförsörjningsbehovet för framtiden genom att attrahera och behålla kompetenta medarbetare till verksamheterna. Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, bland annat genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro och minskar sjukfrånvaron samt förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste stå i centrum för att arbetsmiljön ska förbättras. Det är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver. 

De finansiella riskerna som kommunkoncernen framför allt är exponerad för är ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk.  Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna och regleras främst i kommunens finanspolicy som styr verksamheten i internbanken. Internbanken har per bokslutsdagen alla sina lån i Kommuninvest, totalt 2 425 mnkr. Därtill kommer kommunens checkkredit i Nordea på 300 mnkr. Primärkommunen har inga lån utan allt lånas upp för bolagens räkning. Alla lån utom två hade vid årsskiftet rörlig ränta och 1 041 mnkr var räntesäkrat via swappar. I december 2020 fattades beslut att inga nya swappar ska tecknas tills vidare. Kommunen har god kreditvärdighet hos Kommuninvest som varje år gör en riskvärdesanalys av sina kunder.

Framtida pensionsförpliktelser utgör betydande belopp i kommunerna. Kommunkoncernens samlade avsättningar för pensioner i balansräkningen och pensionsförpliktelser redovisade inom linjen avser kommunen. Värderingen av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 21. Kommunens pensionsmedel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Bolagen har valt försäkringslösning för sina pensionsåtaganden. 

Befolkning

Den demografiska utvecklingen påverkar i hög grad den kommunala verksamheten. Den stora utmaningen är den allt äldre befolkningen, både i riket och i vår kommun. Det innebär bekymmer både med försörjningskvoten (alltså hur många utanför ”arbetskraftsålder” som ska försörjas av 20 - 64 åringar) som bekymmer med att hitta arbetskraft. Grundläggande faktorer för en positiv befolkningsutveckling är utbud av, och kvalitet på, kommersiella och offentliga tjänster, arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning och infrastruktur.

Enligt den senaste statistiken från SCB per december 2022 minskar kommunens befolkning med 97 stycken till 36 650. Inte bara antalet i befolkningen utan även sammansättningen åldersmässigt är viktig att följa. Antal födda understiger antal döda och antalet äldre ökar. Även den demografiska försörjningskvoten ökar. Nedanstående diagram är hämtat från Kolada.se och visar utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten, det vill säga hur många personer var och en i arbetskraften (20 - 64 år) ska försörja ytterligare. Ett lågt tal är att föredra. Senaste tillgängliga statistiken är från 2021 och visar att försörjningskvoten för Västervik ökar snabbare än både riket och alla kommuner och nu är uppe på 1,0. Nedan ses statistik hämtad från Kolada.se.