God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket betyder att det ekonomiska resultatet ska vara positivt sett över en längre period. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer.  God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt. Varje kommun bestämmer själv de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. 

Ett skäl för att överskott krävs, i den kommunala verksamheten likväl som i bolagen, är att kunna möta behovet av framtida investeringar och då undvika ökad upplåning. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda i kommunen tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser och för att inte få en ryckighet i ekonomin, eller behöva vidta panikåtgärder. 

Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhets-perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårs-rapporten och årsredovisningen är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om.

Utvärdering av kommunens finansiella ställning

För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är:

Sammanfattande bedömning

Västerviks kommun har en stabil ekonomisk ställning med positiva resultatnivåer – om än sjunkande åren före pandemin. Årets resultat blev betydligt bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen mot budget beror på att skatteintäkter och generella bidrag för året blev mycket bättre än budgeterat (+95,3 mnkr). Förklaringarna är den oväntat snabba återhämtningen i svensk ekonomi med ökande skatteintäkter som följd. Kommunen har under året fått ett antal statliga bidrag och ersättning för sjuklönekostnader. Övriga avvikelser mot budget är realisationsvinster + 3,8 mnkr, lägre pensionskostnader med +5,8 mnkr, högre finansiellt netto med 10,9 mnkr och ökade av- och nedskrivningar med -2,9 mnkr. 

Soliditeten är stabil och fortsätter att öka. Vi bedömer att kommunen har en bra grund att stå på för att förhålla sig till en omvärld med tvära kast, både politiskt och ekonomiskt. Detta har vi sett prov på under de senaste turbulenta pandemiåren. Vi har också ett bra och stabilt utgångsläge inför de betydligt tuffare åren som ligger framför. Styrelser och bolagsledningar har täta dialoger med kommunledningen och även bolagen visar på stabila resultatnivåer. Det ger en trygghet inför de framtida investeringar som den demografiska utvecklingen medför och där bolagen kommer att vara viktiga.

För 2022 har KF beslutat om två finansiella mål för kommunen. Det ena är att resultatet ska uppgå till minst 1,2 % av skatteintäkter och kommunal utjämning. Under året ändrades budgeterat resultat i och med att KF två gånger beslutat om budgettillskott från RUF (resultatutjämningsreserven). I maj beslutades om en lönebonus och extra friskvårdsbidrag under 2022 för att premiera personalen för det tuffa arbetet under pandemin, totalt tillsköts 27,3 mnkr. I november beslutade KF vidare att socialförvaltningen fick nyttja 9,5 mnkr ur RUF för att täcka ett prognosticerat underskott. Nytt budgeterat resultat för året blev då -8,3 mnkr. Årets resultat överstiger målet, även det ursprungliga målet, tack vare kraftigt ökade skatteintäkter mot budget och statliga bidrag till skolan och äldreomsorgen. 

Det andra finansiella målet är att kunna finansiera investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar) sett över en femårsperiod. Kommunen har under 2022 investerat 64,0 mnkr. Investeringsbudgeten för 2022 är beslutad till 106,6 mnkr men nåddes inte av olika anledningar. (Se vidare under Finansiella rapporter, Investeringsredovisning). En stor del av de investeringsintensiva verksamheterna återfinns i de kommunala bolagen.  Årets investeringar ryms inom investeringsutrymmet (resultat och avskrivningar sett över fem år) och målet om självfinansiering har uppnåtts.

Kommunfullmäktige har fastställt 26 mål (inklusive de två finansiella), 37 uppdrag och 6 prioriterade områden i budget 2022. Under året nås 21 av 26 mål (81 %) och 34 av 37 uppdrag (92 %) och 5 av 6 prioriteringar (83 %). Totalt uppfylls 87 % av mål, uppdrag och prioriteringar. Det är något lägre jämfört med föregående år (89 %) men då fanns det också färre uppdrag. Flera av de mål och uppdrag som inte nås innebär ett långsiktigt arbete. 

Kommunen har ett positivt balanskravsresultat och nettokostnaderna understiger nettointäkterna samtidigt som soliditeten är stabil och utvecklas positivt. Primärkommunen har fortfarande inga lån. Kommunens rating av kreditvärdighet hos Kommuninvest är fortsatt mycket god. Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning uppnås i kommunen.

Resultat och kapacitet

Resultat och kapacitet visar vilken balans kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden. Här beskrivs den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt samt investeringsutvecklingen. Vid bedömning av resultatnivån utifrån perspektivet god ekonomisk hushållning bör beaktas att delar av kommunens åtagande för pensioner gentemot personalen redovisas som en ansvarsförbindelse och de årliga förändringarna påverkar därför inte resultatet enligt gällande regler för redovisningen (den s.k. blandmodellen). 

Kommunkoncernens resultat framgår i tabellerna nedan, totalt och per enhet.

 *Resultatet för koncernen är inte jämförbart då man from 2020 redovisar bolagens resultat efter skatt.

*Resultatet för koncernen är inte jämförbart då man from 2020 redovisar bolagens resultat efter skatt.

Intäkter och kostnader

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar och pensionsåtaganden. De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkter och generella statsbidrag. De utgör 83 % av kommunens totala intäkter och är helt avgörande för verksamheternas finansiering. Storleken på dessa intäkter är beroende av dels nivån på skatten, dels skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats har de senaste åren varit oförändrad 21,16 kr per beskattningsbar hundralapp. Medelskattesatsen i riket år 2022 är 20,67 kr (20,71 föregående år). Västervik ligger därmed 49 öre över riket. Snittet i Kalmar län är 21,90 (21,90 föregående år) vilket innebär att Västervik ligger 74 öre under. Västerviks kommun har en medelskattekraft för 2022 på 88 % vilket är oförändrat mot 2021. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för 2022 blev 2 514,5 mnkr vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med 2021. Övriga intäkter för kommunen består främst av taxor, avgifter och bidrag som för 2022 uppgår till 497,0 mnkr (440,3).  Både 2021 och 2022 är påverkade av pandemin med ersättning för coronakostnader och sjuklönekostnader från staten. 

I diagrammet nedan ses utvecklingen för kommunens nettokostnader (det vill säga kostnader efter avdrag för intäkter från taxor och avgifter) i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag de fem senaste åren.  

En översiktlig sammanställning av intäkter, kostnader och resultat med jämförelse föregående år framgår i tabellen nedan.

2021 har påverkats mycket av pandemin och 2022 har påverkats av mycket hög inflation och kraftigt höjda räntor och inget av åren kan anses representera ett ”normalår”. 
Markhyror och arrenden var delvis tillfälligt nedsatta under 2021 på grund av pandemin, och under 2022 har revision av hyreskostnaden för Målserums avfallsanläggning gjorts och nya hyresintäkter har tillkommit för Skanskas parkering vid sjukhuset samt Gotlandsfärjans plats vid Skeppsbrokajen. Dessutom har hyresintäkterna för bilpoolen ökat. 
Bidragen har ökat med 28,5 mnkr främst på grund av att bidraget till god vård om äldre klassats om mellan åren (ca 20 mnkr, från generellt till riktat bidrag) på grund av förändrade villkor. Kommunen har under 2022 fått 4 mnkr mer i statliga bidrag i form av sjukersättning. 
Intäkterna från skogsdrift är ca 2,2 mnkr högre i år jämfört med föregående år. Försäljning av livsmedel och intäkter i skolkafeterior och restauranger har ökat då verksamheterna nu är tillbaka i normal drift. Även daglig verksamhet och Återbruket har ökade intäkter i år.
Under 2021 och 2022 har vi sett en stark återhämtning av konjunkturen vilket lett till stora ökningar av skatteintäkterna som har ökat med +86,1 mnkr mot föregående års utfall och de generella statsbidragen har ökat med 35,5 mnkr. Detta är den huvudsakliga anledningen till årets positiva resultat. 

På kostnadssidan är det personalkostnaderna som har ökat med 86,5 mnkr. Förklaringen är delvis den budgeterade löneökningen på 2,0 %, men också höga vikariekostnader och viss övertid under hela året på grund av restriktioner, främst inom socialförvaltningen. Till det kommer också en extra bonuslön och friskvårdsbidrag med anledning av pandemin, merparten utbetald i juni 2022, med ca 27,3 mnkr.

Köp av verksamhet har ökat beroende på ökade kostnader för Säbo LSS för både vuxna och barn. Kommunstyrelsen har även haft ökade kostnader för skogsdrift (vilket kompenseras av ökade intäkter från skogsdrift), ökade kostnader för det tillfälliga gata-parkavtalet och en del reparationer av kajerna i Västervik. En stor skillnad är också att näringslivsfrämjande åtgärder i form av köp från Västervik Framåt i år konteras som köp av verksamhet istället för som tidigare konsulttjänst.

Lokal- och markhyror har ökat med anledning av den nya förskolan Galaxen men även på grund av ordinarie hyreshöjning mellan åren.

Under övriga kostnader ingår avsättning för återställning av deponi med 10 mnkr på 2022. Inköp av livsmedel har ökat med ca 9 mnkr och inköp av förbrukningsmaterial har minskat med ca 7 mnkr. Kostnader för transporter och resor har däremot ökat med ca 9 mnkr.

Budgetföljsamhet

En väsentlig förutsättning för att nå en ekonomi i balans är att budgeten följs. En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Kommunstyrelsen och nämnderna följer den ekonomiska utvecklingen genom månadsrapporter under löpande år. Kommunfullmäktige får delårsrapport och årsbokslut varje år. Nämnderna ansvarar för att hålla budget och vid befarade avvikelser ska nämnden tillsammans med kommunstyrelsen vidta åtgärder. Nedan ses utfall jämfört med budget per nämnd.

* Inklusive RUF på 27,3 mnkr, exklusive RUF 2,5 % avvikelse **inkl RUF på 9,5 mnkr, exklusive RUF avvikelse -0,9%.

Budgetföljsamheten får anses god, då de avvikelser som ses kan förklaras med det extrema år som kvardröjande effekter av pandemin men även Ukrainakriget med åtföljande prisökningar inneburit för verksamheterna. Socialförvaltningen har i november fått ett tillskott från sin Resultatutjämningsfond (RUF) med 9,5 mnkr vilket gör att man trots ökade kostnader klarar att hålla budget. Även kommunstyrelsens förvaltning har under året fått 27,3 mnkr från sin RUF för att täcka en extralön och extra friskvårdsbidrag på grund av pandemin, som betalats ut till alla kommunens verksamheter. 

Bolagens budgetföljsamhet framgår av tabellen nedan. Ytterligare kommentarer kring budget-avvikelserna framgår av respektive nämnds och bolags verksamhetsberättelse.

Investeringar – sammanfattningsvis

Mycket av den investeringsintensiva verksamheten finns i kommunens bolag som de senaste åren legat på höga investeringsnivåer. En tioårsplan har från och med 2021 tagits fram för att styra bolagens investeringar och upplåning så att koncernnyttan optimeras. I kommunen har en femårs-plan tagits fram. Kommunen har som mål att självfinansiera sina investeringar sett över fem år medan bolagen har olika grad av självfinansieringsmål som fastställs i ägardirektiv och budget.

Nedan ses totala investeringar i kommunen och bolagen de senaste åren. I uppgiften i tabellen har hänsyn inte tagits till koncerninterna köp. 

Pensionsskuldens utveckling

Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsrättigheter som har intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. I balansräkningen under avsättningar redovisas endast pensionsutfästelser kommunen har gjort från och med 1998. Hela den individuella delen av premien enligt det pensionsavtalet – PFA 98 – utbetalas till enskild förvaltning. Den redovisas som kortfristig skuld. Kommunens pensions-medel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Under året har pensionsskulden räknats upp både på grund av det nya pensionsavtalet som gäller från 2023-01-01, men också på grund av det kraftigt höjda basbeloppet. Kommunens totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt framgår av tabellen nedan.

Nedan ses Skandias beräkningar och prognoser över pensionskostnader och pensionsskuldens utveckling per 22-12-31.