Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning samt förväntad utveckling

Samhällsekonomin och omvärlden

Trots omfattande restriktioner, vågor av hög smittspridning och nya mutationer av coronaviruset under året har ekonomin återhämtat sig snabbare än någon vågat hoppas, både globalt och i Sverige. De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka – trots en ökad skuldsättning under pandemin. Även i omvärlden har skuldsättningen ökat och då utifrån ett högre utgångsläge.

Under sommaren såg vi en drastisk minskning av smittspridningen i Sverige. I takt med att allt fler vaccinerats minskade också trycket på sjukvården och restriktionerna lättades under hösten, vilket gynnade både konjunkturen och den ekonomiska återhämtningen. De flesta prognosmakare är överens om att konjunkturen redan är tillbaka på en högre nivå än före pandemin och att den snabba återhämtningen nu är avklarad och kommer att gå in i en lugnare fas. Tyvärr påbörjades en dramatisk smittspridning med en ny variant – omikron – i slutet av året och vad den kommer innebära i återstår att se.

Prognoserna för svensk BNP-tillväxt vid årsskiftet ser lite olika ut beroende på vem som presenterar prognosen. SKR (Sveriges kommuner och regioner) gör bedömningen att samhällsekonomin kommer att växa något långsammare under 2022 än man tidigare trott. BNP-nivån är nu återhämtad i många länder men inte antalet arbetade timmar. Samtidigt har inflationen stigit till höga nivåer i främst USA. Medan centralbanker ska hantera risker med ökande inflation (främst i USA) har smittspridningen tagit fart igen. Den nya omikronvarianten verkar vara mer smittsam, men ge mindre allvarliga symptom, vilket inte medfört samma tryck på sjukvården. I takt med ökad vaccinationsgrad i världen antas pandemin utgöra ett gradvis mindre hot för världsekonomin. Men risken finns att återhämtningen blir något svagare på kort sikt genom ökad social distansering. Trots vissa negativa effekter av höga energipriser och högre räntor i USA menar SKR att den globala ekonomiska utvecklingen framöver är stark och att åter-hämtningen mot trend fortgår. Speciellt när hushållens konsumtion växlar tillbaka mot tjänstebranscherna. SKR bedömer att svensk BNP för 2021 landar på 4,6 % och prognosen för 2022 är 3,3 %.

Nordea presenterade sin återkommande rapport "Nordea Economic Outlook" i januari 2022. Där sammanfattar man det ekonomiska läget som ”överladdat” där tillväxten är hög och inte minst bristen på kompetens är påtaglig och risken för överhettning går inte att negligera. Den globala bristen på insatsvaror tycks vara på väg att lätta och inflationen är som högst nu enligt Nordea. Nordeas bedömning av BNP för 2021 ligger på 4,9 % och prognosen för 2022 är 3,7 % vilket alltså är en ljusare bild än den som SKR presenterar.

I Swedbanks Economic Outlook från januari 2022 sammanfattar man läget med att den globala ekonomin förväntas växa i en robust takt under 2022 och 2023, även om det förvärrade pandemiläget och energikrisen dämpar utsikterna i närtid. Om inflationen förblir hög kan detta leda till snabbare åtstramningar från centralbankerna, vilket i sin tur utgör en risk för tillgångspriserna och den ekonomiska återhämtningen. Swedbanks bedömning är att svensk BNP för 2021 landar på 4,9 % och för 2022 är prognosen 3,3 %. Man tror också att Riksbanken kommer att börja höja räntan redan under första halvåret 2023.

Regeringens prognoser i budgetpropositionen 2022 som presenterades i mitten av september pekar på BNP-ökning med 4,3 % för 2021 och 3,5 % för 2022.

Riksbanken har under året hållit fast vid nollränta. I sin penningpolitiska rapport i november 2021 beskriver man att konjunkturen är stark och inflationen har stigit snabbt, till stor del drivet av stigande energipriser. Riksbanken bedömer dock att inflationen faller tillbaka under 2022. Direktionen beslutade att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och att reporäntan höjs först under senare delen av 2024.

Sammanfattningsvis en ljus bild av konjunkturen och utvecklingen framåt men lite olika syn på nivåerna av tillväxt, inflation och när räntehöjningar kan komma.

Kommunernas ekonomi

Coronaviruset ändrade snabbt förutsättningarna för hela samhället, inte minst för vård och omsorg. Kommunerna har påverkats mycket starkt av pandemin och det är ännu för tidigt att ge en slutlig bild av pandemins ekonomiska konsekvenser. Det är dock uppenbart att både kostnader och intäkter i verksamheterna påverkats. Staten har under pandemin kommit med flertalet stödåtgärder för både näringsliv och offentlig sektor. Stöden har inte bara bestått av direkta bidrag för att täcka upp för intäktsbortfall och de initialt fallande skatteintäkterna, utan också möjlighet att återsöka vissa kostnader kopplade till pandemin. Man har också periodvis betalat ersättning för de första 14 sjukdagarna, något som är en stor besparing som handlar om miljardbelopp för kommunerna.

Under 2020 visade kommunsektorn på stora ekonomiska överskott, främst på grund av stora statliga pandemistöd. SKR räknar med att resultaten generellt blir starka även under 2021. Förklaringen är den oväntat starka återhämtningen i ekonomin då skatteintäkterna har ökat mer än ett normalår. Andra bidragande orsaker till de starka resultaten är de tillfälliga pandemirelaterade statliga bidragen och lägre efterfrågan av vissa verksamheter kombinerat med låga räntor. Tillskotten har gett förutsättningar för kommunsektorn att, med ekonomin tryggad, hantera pandemin och en mycket osäker tid. Att sektorn nu tillfälligt har starka resultat gör inte att ekonomin på sikt blivit bättre. SKR påpekar risken för kommuner och regioner att låsa fast sig på en kostnadsnivå som ligger för högt när statsbidragen framöver minskar.

Många utmaningar väntar kommuner och regioner när pandemin klingar av. Det handlar om vård som inte har kunnat utföras, omsorgsinsatser som ställts in och skolverksamhet för barn, unga och vuxna som har haft mycket stora utmaningar. De bekymmer som fanns innan pandemin i form av demografiska utmaningar och svårigheter att rekrytera personal till den offentliga verksamheten finns också kvar efter pandemin. I slutet av april presenterades SCB:s treårsuppdatering av befolkningsprognosen. Den nya prognosen visade stora förändringar jämfört med den förra. Främsta skillnaden gäller grupperna barn och unga som nu beräknas minska, jämfört med en ökning på 5 % i tidigare prognos. Befolkningen i ”arbetsför ålder” ökar också långsammare än i föregående prognos. Hela 56 % av den totala befolkningsökningen de kommande tio åren beräknas komma inom åldersgruppen 80 år eller äldre. SKR beskriver att det runtom i Sverige, för att möta de demografiska behoven, pågår omställning till en Nära vård. Det utvecklas nya arbetssätt och tjänster i syfte att erbjuda en vård när, och där, den behövs. Exempel på det är mobila team av vårdpersonal som kommer hem till patienterna, eller olika digitala hjälpmedel för att kunna sköta viss vård själv. Att förbättra hälsan i befolkningen är alltmer nödvändigt för att klara de demografiska utmaningarna, där fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i tillräcklig grad.

Sammantaget står kommuner och regioner nu inför ännu större utmaningar än vad som tidigare har gått att förutspå.

Västerviks kommun

Västerviks kommun har de senaste åren visat stabila ekonomiska resultat samtidigt som skattesatsen varit oförändrad. Pandemiåren 2020 och 2021 har givit starka ekonomiska resultat som förklaras av generella statliga pandemistöd, men också betydligt högre skatteintäkter på grund av den snabba konjunkturåterhämtningen under 2021. Innan pandemin slog till såg vi tuffare tider framöver med mindre ökning av skatteintäkterna samtidigt som de demografiska behoven kommer vara stora. Osäkerheten har ökats ytterligare då vi ännu inte vet omfattningen av eventuell ”verksamhetsskuld” i de olika verksamheterna på grund av pandemin. Inom flera områden i den kommunala verksamheten har det blivit allt svårare att rekrytera utbildad personal och ökad digitalisering och nya arbetssätt ligger högt upp på den kommunala agendan. Fortfarande är vi inne i pandemin och det är för tidigt att blåsa faran över. Främst socialförvaltningen är fortfarande påverkad av pandemin i form av högre kostnader för skyddsutrustning och högre personalkostnader, men även skolverksamheten påverkas av stort bortfall både bland elever och personal. Förvaltningarna kommenterar sina utfall och prognoser närmare i respektive verksamhetsberättelse längre fram i denna rapport. Där berättar de även om verksamheten under året.

Arbetsmarknad

I samband med pandemin har nationella prognoser kring arbetsmarknad och arbetslöshet pekat mot högre arbetslöshet och mindre efterfrågan på arbetskraft i utsatta branscher. Arbetsförmedlingens bedömning för år 2020 och 2021 var en fortsatt dramatisk ökning av arbetslösheten och historiskt höga nivåer av långtidsarbetslösa. Av tabellen nedan, där arbetslösheten som andelen av den registrerade arbetskraften för olika grupper visas, framgår att det inte blivit så. För Västerviks del har alla tre värdena förbättrats både jämfört med 2019 och 2020.  Gruppen utrikesfödda har minskat mera än riket medan ungdomar och totalt har en något lägre minskning än riket.

Antal hushåll med behov av försörjningsstöd har fortsatt att minska även under 2021, 459 hushåll beviljades försörjningsstöd (2020: 569 hushåll). Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 4,4 mnkr.

Näringslivsutveckling i Västerviks kommun

Pandemin fortsatte att skapa osäkerhet under året, framför allt i de branscher som påverkats negativt under 2020. Västerviks kommun fattade beslut för att underlätta för näringslivet och påverkade branscher, bland annat genom att förlänga beslutet om förlängd betalningsperiod för primärkommunens fakturor till och med 30 juni, halverad avgift för uteserveringar och gatupratare samt bidrag till extra marknadsföring av Västerviks kommun som besöksmål. Detta bidrog till ett ökande antal besökare och antalet gästnätter satte nytt rekord.

Under andra halvåret påverkades delar av vårt näringsliv, främst tillverkande företag och de gröna näringarna, av problem med leveranser av komponenter och kraftigt ökade priser på insatsvaror, inklusive drivmedel. Byggbranschen har haft en fortsatt bra utveckling med ett antal större bostads­projekt under uppförande och fortsatt högt intresse för privatpersoner att investera i sina bostäder. Även ett antal större offentliga projekt har påbörjats och planeras.

Under årets första halva genomfördes regelbundna möten med Näringslivsrådet där rådets repre­sentanter från näringslivet kunde lyfta fram påverkan på de olika branscherna. Rådet fyllde då också en funktion att informera om olika stödåtgärder som lanserades nationellt, regionalt och lokalt.

Tillskottet av nystartade företag tillsammans med 81 nyinflyttade företag gav en positiv ökning med 72 företag efter det att de företag som har upphört, flyttat eller gjort konkurs räknats bort. Netto-tillväxten på 2,1 % placerar Västervik i toppen av företagstillväxten i Kalmar län 2021. (Se tabell nedan, källa: Improvera).

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

För kommuner är skatter och utjämningsbidrag de absolut största intäkterna. En av de stora omvärldsriskerna är förknippad med reducerade skatteintäkter till följd av högre arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunernas intäkter. När antalet timmar ökar skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag, eftersom de beror på politiska beslut på nationell nivå, vilka är svåra att förutse och varierar över tid. Under pandemiåren 2020 - 2021 har vi sett stora slag i både skatteintäkter och statliga bidrag som gjort att en långsiktig planering och stabilitet försvåras.

En av de största verksamhetsriskerna är att säkra personalförsörjningsbehovet för framtiden genom att attrahera och behålla kompetenta medarbetare till verksamheterna. Pensionsavgångar, personal-omsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, bland annat genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro och minskar sjukfrånvaron samt förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste stå i centrum för att arbetsmiljön ska förbättras. Det är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver.

De finansiella riskerna som kommunkoncernen framför allt är exponerad för är ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna och regleras främst i kommunens finanspolicy som styr verksamheten i internbanken. Internbanken har per bokslutsdagen alla sina lån i Kommuninvest, totalt 2 376 mnkr. Därtill kommer kommunens checkkredit i Nordea på 300 mnkr. Primärkommunen har inga lån utan allt lånas upp för bolagens räkning. Alla lån utom ett har i dagsläget rörlig ränta och 1 261 mnkr är räntesäkrat via swappar. I december 2020 fattades beslut att inga nya swappar ska tecknas tills vidare. Kommunen har god kreditvärdighet hos Kommuninvest som varje år gör en riskvärdesanalys av sina kunder.

Framtida pensionsförpliktelser utgör betydande belopp i kommunerna. Kommunkoncernens samlade avsättningar för pensioner i balansräkningen och pensionsförpliktelser redovisade inom linjen avser kommunen. Värderingen av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 21. Kommunens pensionsmedel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Bolagen har valt försäkringslösning för sina pensionsåtaganden.

Befolkning

Den demografiska utvecklingen påverkar i hög grad den kommunala verksamheten. Den stora utmaningen är den allt äldre befolkningen, både i riket och i vår kommun. Det innebär bekymmer både med försörjningskvoten (alltså hur många utanför ”arbetskraftsålder” som ska försörjas av 20 - 64 åringar) som bekymmer med att hitta arbetskraft. Grundläggande faktorer för en positiv befolkningsutveckling är utbud av, och kvalitet på, kommersiella och offentliga tjänster, arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning och infrastruktur.

Västerviks befolkning har de senaste åren ökat, mycket tack vare den stora flyktingvågen som kom från 2015 och framåt. Under 2020 bröts den positiva trenden och befolkningen minskade med 24 personer och invånarantalet per siste december var 36 655 st.

Enligt den senaste statistiken från SCB per december 2021 ökar kommunens befolkning med 92 stycken till 36 747 stycken. Födelsenettot är -90 stycken, och flyttnettot är +92 stycken utrikes och +72 inrikes.

Inte bara antalet i befolkningen utan även sammansättningen åldersmässigt är viktig att följa. Antal födda understiger antal döda och antalet äldre ökar. Även den demografiska försörjningskvoten ökar. Nedanstående diagram är hämtat från Kolada.se och visar utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten, det vill säga hur många personer var och en i arbetskraften (20 - 64 år) ska försörja ytterligare. Ett lågt tal är att föredra. Senaste tillgängliga statistiken är från 2020 och visar att försörjningskvoten för Västervik ökar snabbare än både riket och alla kommuner.

Källa: Kolada