Varför behövdes en sanering?

Miljöbelastningen från den gamla gruvan och gruvavfallet på berget var stor. På berget låg cirka 50 000 kubikmeter avfall från 700 års produktion. Totalt har det uppskattas att cirka 408 ton koppar, 123 ton kobolt, 52 ton bly samt cirka 12 ton arsenik fanns upplagrade i de kvarlämnade avfallen vid gruvan. Vid Tjursbosjöns strand fanns avfall som innehöll ytterligare 21 ton koppar, 9 ton kobolt, 9 ton bly och 15 ton arsenik. Gruvavfallet vittrade sakta men säkert och stora mängder tungmetaller läckte till omgivningen. Vid den gamla hyttan intill Torsfallsån öster om gruvområdet låg många ton slagg. Denna slagg innehöll cirka 20 ton koppar, 6 ton kobolt, närmare 300 kilo bly och cirka 250 kilo arsenik. Även om metallerna i slaggen inte lakade ut lika lätt som det övriga gruvavfallet, var det tillräckligt mycket för att motivera att det också skulle tas bort.

Enligt genomförda undersökningar läckte det varje år ut cirka 430 kilo koppar, 125 kilo kobolt och 60 kilo bly från gruvområdet ut i Tjursbosjön. Metallerna kom dels från läckage från gruvavfallet men även från de öppna gruvschakten. Grund- och regnvatten tränger in i schakten och gör tillsammans med syret i luften att gruvväggarna vittrar och släpper ifrån sig metaller. Stora mängder av dessa metaller rann ut i sjön via stollgången. Stollgången var en tunnel ut ur berget som bröts i mitten på 1700-talet. Den användes för att länspumpa gruvan och för att frakta ut malm och varp. Gången letade sig från de centrala delarna av gruvfältet 170 meter in i berget och mynnade sen i sjön. Sedan gruvan vattenfyllts efter nedläggningen 1892 rann lakvatten från gruvan rakt ut i sjön. Där hamnade de lösta metallerna i sjöns vattenmassa och sediment.
Kopparhalten i Tjursbosjön var före saneringen i medel 72,5 µg/l. De flesta naturliga sjöar i Sverige har en kopparhalt på under 5 µg/l som jämförelse.

I Tjursbosjöns botten finns det i de översta 30 cm sediment cirka 68 ton koppar, 13 ton kobolt och 9 ton bly upplagrade. På grund av de höga metallhalterna i sjön, fastlades det mesta av de metaller som tillfördes sjön varje år i sedimenten. Cirka 109 kilo koppar, 19 kilo kobolt och 2,7 kilo bly transporterades ut ur Tjursbosjön varje år till de nedströms liggande sjöarna Ekenässjön, Kyrksjön och vidare mot Östersjön.
Miljöskadorna i Tjursbosjön, Ekenässjön och Kyrksjön till följd av de höga metallhalterna var tydliga.