Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Barnkonventionens dag

2020-11-19

Fredag 20 november uppmärksammar vi barnkonventionens födelsedag. Den 20 november 1989 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter och i många länder världen över firas därför 20 november som den stora barndagen. I Västerviks kommun är barnperspektivet viktigt.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Det betyder att genomförandet av barns rättigheter måste tas på ännu större allvar. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för en stor del av verksamheten som rör barn, såsom skolan och socialtjänsten. Men barnens rätt ska även tas med när vi bygger vägar och parker och planerar utveckling på andra områden.

Två glada barn i en lövhög

Om barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige och därmed förstärktes barns mänskliga rättigheter i praktiken. Anledningen till att det finns en särskild rättighetskonvention för barn, är för att barn är särskilt sårbara och behöver stöd. I barnkonventionen räknas varje människa under 18 år som barn.

I Sverige har staten det yttersta ansvaret för att se till att barnkonventionen följs. Kommuner och regioner har också ansvar för att deras verksamheter lever upp till barnkonventionen.

Alla som direkt eller indirekt arbetar med barn, berörs av barnkonventionen. Oavsett om du träffar barn i ditt arbete eller fattar beslut som påverkar barn, så har du ett ansvar att ta med barns perspektiv och barns rättigheter i din planering och i ditt utförande

Ibland är det uppenbart att ett beslut kommer att påverka barn, i andra fall är det inte lika tydligt.

Exempel på att barn påverkas när

  • kommunen ska bygga en fritidsanläggning
  • en stadsplanerare förbereder nya cykelvägar
  • en socialsekreterare beslutar om ekonomiskt bistånd till föräldrar
  • en politiker fattar beslut om fördelning av resurser

Artiklar och grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna ”som glasögon”.

  • Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
  • Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
  • Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
  • Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Checklista ”Barnperspektivet” vid beslut

Kommunstyrelsen har beslutat att alla nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ska använda en checklista för barnperspektivet vid beslut. Det betyder att vi vid varje beslut eller åtgärd ska beakta barns och ungdomars situation för att stärka barns rättigheter. Checklistan ska vara en del i beslutsprocessen. I våra tjänsteskrivelser och rapporter ska det alltid finns ett stycke där vi beskriver barnperspektivet på det vi avhandlar. Om barns och ungdomars situation påverkas negativt ska vi även göra en barnkonsekvensbeskrivning

Barnens röster viktiga när nya lekplatser byggs

Läs mer om hur Anna och Sara från samhällsbyggnadsenheten involverar barn och unga i sitt arbete med att ta fram nya lekplatser.

Länk till nyheten "barnens röster viktiga när nya lekplatser byggs"

Sara och Anna leker

Detta kan du göra

Ställ frågor och lyssna på barnen

En viktig grundprincip är att barn ska ha rätt att få framföra sina åsikter och att vi som vuxna ska lyssna på dem. I Västerviks kommun finns ett ungdomsråd och som du kan ta hjälp av.

Läs mer om ungdomsrådet här

Anmäl om barn far illa!

Om du som privatperson misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till myndighetsenheten inom socialtjänsten. För dig som arbetar med barn och ungdomar finns det inget alternativ - du är skyldig att göra en anmälan.

Läs mer om misstanke om barn som far illa

Sidan senast granskad den 19 november 2020