Skyddsjakt

Med skyddsjakt menas jakt på djur som ställer till med skada eller orsakar olägenheter

Skyddsjakt regleras i Jaktlagen och Jaktförordningen. Där står det vilka arter som får jagas vid skyddsjakt och under vilka förutsättningar det får ske.

Skyddsjakt i tätort och områden med detaljplan får bara utföras av jägare med speciellt tillstånd från polisen.

Kommunen sköter viltvården på sin egen mark i enlighet med de riktlinjer kommunen beslutat om. Det innebär att även till exempel rådjur, vildsvin och hjort som förekommer på kommunens mark jagas under ordinarie jakttid för att begränsa stammarna och på så sätt förebygga problem för boende i tätorterna. Om det blir problem med större djur i tätbebyggda områden kan skyddsjakt ske efter tillstånd från polisen. Det gäller djur som till exempel aggressiva älgar.

Kommunen är behjälplig med skyddsjakt på förfrågan från allmänheten endast i följande fall:
• För att avliva påträffat skadat eller sjukt vilt på kommunens mark.

Har du frågor om skyddsjakt enligt ovan kan du kontakta Jan Helleblad, telefon: 072-5033296, e-post: skyddsjakt@telia.com

Måsar är fastighetsägarens ansvar att hindra att de bygger bo på fastigheten om man inte vill ha dem där. Detta är ett förebyggande arbete som ska ske innan häckningssäsong (före 1 april). Platser där fåglarna gärna bygger bo kan t.ex. förses med fågelpiggar och en rovfågelattrapp kan verka avhållande. Kommunen tar inte bort bon, ägg eller ungar eller avlivar måsar utan de ses som ett naturligt inslag i en kuststad.

Huggorm är det fastighetsägarens ansvar att flytta om man inte vill ha dem på sin tomt.

Kommunen bistår inte med flytt av huggormar från privata fastigheter.

På landet sköts skyddsjakt av dem som normalt jagar på den mark det gäller.