Dödsboanmälan

När någon har avlidit ska en bouppteckning göras. I vissa fall kan det göras en dödsboanmälan.

När kan en dödsboanmälan göras?

• När den avlidnes tillgångar bara täcker kostnaden för begravning och vissa andra utgifter.
• När det inte finns någon fast egendom.

Ansöka om dödsboanmälan

Kontakta socialtjänsten i den kommun där den avlidne var bosatt. Gör detta så snart som möjligt efter dödsfallet. 

Socialnämnden prövar om en dödsboanmälan ska göras. I utredningen ser man efter vilka som är dödsbodelägare samt dödsboets ekonomi. Beviljas en dödsboanmälan skickas den vidare till skatteverket.

Viktigt att tänka på:

Ofta behöver handläggare göra ett hembesök i den avlidnes bostad. Bostaden bör därför lämnas orörd tills handläggaren säger att den kan tömmas. 

• Dödsboets tillgångar ska inte röras förrän utredningen är klar. De ska i första hand användas till att betala begravningen. Kontanter ska sättas in på dödsboets bankkonto. Begravningsfakturan kan betalas innan med det som finns på dödsboets konto.
• Betala inga räkningar. Meddela fordringsägare om vad som hänt och begär anstånd med skulderna tills dödsboets ekonomi är utredd.
• Be banken att stoppa autogirobetalningar som finns knutna till den avlidnes konto. Detta gäller ej försäkringar.

Begravningskostnader/betalningsansvar

Den som skriver under en beställning av begravning är också ansvarig att betala den.

Om dödsboet inte har tillgångar som kan betala begravningen kan ekonomiskt bistånd sökas upp till ett halvt basbelopp. Ansökan kan göras först när dödsboanmälan eller bouppteckning är klar. 

Om dödsboet saknar dödsbodelägare

Finns det inga kända dödsbodelägare (som barn, syskon eller föräldrar) kan socialförvaltningen ta ansvar för dödsboet. Det kallas tillfällig förvaltning. Tillfällig förvaltning pågår till det utretts om det finns någon eller några dödsbodelägare.

I de fall det saknas dödsbodelägare träder Allmänna arvsfonden in.