Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Pressmeddelande från Barn- och utbildningsförvaltningen: SKL:s öppna jämförelser för grundskolan 2016

2016-11-25

Under fredagen presenterade Sveriges kommuner och landsting SKL de öppna jämförelserna för grundskolorna i landets kommuner. Västerviks kommuners siffror har snabbanalyserats av utvecklingsledare Ewa Myhrén.

Bland alla siffror som finns med i jämförelserna kan man sammanfatta att eleverna mer nöjda med hur kommunens verksamheter fungerar, jämfört med föregående år. Kommunens elevers meritvärde i årskurs 9 gör dock att kommunen sjunker i rankingen. Tidigare låg denna viktiga kategori över riksgenomsnittet, i år i princip som riksgenomsnitt. Trenden från flera år tillbaka med ökande meritvärden bröts våren 2016.

- Eftersom det är första gången på många år vi ser detta blir vår analys försiktig. När vi följer meritvärdet för de elever som slutade åk 9 i våras ser vi att resultaten sjunkit, framför allt för pojkar över tid, säger utvecklingsledare Ewa Myhrén på Barn- och utbildningsförvaltningen på Västerviks kommun och fortsätter:

- Viktigt att ta med sig är att den grupp elever som fick betyg i åk 6 inte är samma grupp som fick betyg i åk 9.

- Under 2015/16 tog vi emot många nyanlända elever i våra verksamheter vilket kan vara en bidragande faktor för att framför allt pojkarnas resultat sjunkit. Många av de nyanlända var ensamkommande flyktingpojkar och detta kan ha påverkat resultaten.

- För oss i kommunen var det en stor utmaning att organisera för undervisning då elevantalet i grundskolan ökade med drygt 5 procent under ett år. Detta kan ha bidragit till att meritvärdet sjunkit i elevgruppen över tid.

- En annan möjlig analys är att den läroplan som trädde i kraft 2011 och som dessa elever följt under de år de fått betyg är mer språkligt resonerande än tidigare läroplan. För att nå de högre betygen måste man kunna utveckla resonemang och argumentera på ett sätt som man tidigare inte krävde.

- Det kan vara så att den trend vi nu ser, både lokalt och nationellt handlar om att vår nuvarande läroplan ställer högre krav på dessa förmågor och att skolan generellt testar dessa förmågor i form av skriftliga tester och uppsatser vilket kan leda till att en del elever får svårt att visa vad de kan. Det är viktigt att ta med dessa tankar i vårt fortsatta arbete med att implementera Informations- och kommunikationsteknik, IKT i undervisningen för att skapa förutsättningar för alla elever att visa vad de kan. IKT är ett verktyg som många pedagoger och ledare ser som ett sätt att skapa en mer tillgänglig undervisning som kan gynna alla elevers lärande.

- Vi har som ett led i arbetet startat upp nätverk i flera ämnen, bland annat praktiskt- estetiska ämnen, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och engelska/moderna språk. Vår målsättning är att öka likvärdigheten i undervisningen genom att skapa förutsättningar för alla elever, både flickor och pojkar att utveckla förmågorna i ämnet så att alla får samma förutsättningar i sitt lärande. I arbetet med detta visar rektorernas analys att ledarskapet i klassrummet är viktigt, något som därför är i fokus i arbetet med normer och värden i förvaltningen.

Vad det gäller trygghet har kommunens skolor förbättrat våra siffror i åk 5 och 8, jämfört med föregående år.

- Det är glädjande. Det är viktigt för oss att våra elever är trygga. Vi kommer att fortsätta arbeta med dessa delar genom främjande och förebyggande insatser. Skolinspektionen menar att goda relationer är en framgångsfaktor för att främja och förebygga kränkningar, därför är siffror kring hur eleverna upplever om lärarna tar deras åsikter på allvar viktig. Dessa värden har ökat över tid och är centrala i vårt arbete.

- Vi behöver fortsätta vårt arbete med att skapa förutsättningar för våra elever att känna lust att lära liksom att fortsätta arbetet för att öka deras nyfikenheten för skolarbetet. Lusten och motivationen är centrala drivkrafter i lärandet och vi arbetar därför med att hitta vägar till detta, här är formativ undervisning ett viktigt verktyg och något som genomsyrar de insatser vi gör i förvaltningen, bland annat genom våra nätverk. Eleverna vet var de är på väg och de förstår i allt högre grad kunskapskraven och de vet i större utsträckning var de befinner sig i relation till dessa, vilket är viktiga komponenter i det formativa förhållningssättet som vi strävar mot. De upplever också att de kan få hjälp med skolarbetet vilket är viktigt för oss.

- Delaktighet är en viktig faktor för att öka motivationen och något som förvaltningen har i sin satsning tillsammans med förskolechefer och rektorer. Att öka delaktigheten och lärandet för eleverna med fokus på att skapa en ökad trygghet för eleverna är årets fokusområde, säger Ewa Myhrén avslutande.

Flera av kommunens skolor har också särskilt fokuserat utvecklingsarbetet under året med:

  • Att medvetandegöra vikten av att ha höga förväntningar på alla elever,
  • att arbeta mer ämnesövergripande och
  • att genom extra anpassningar, IKT och ett förändrat sätt att undervisa skapa ännu bättre förutsättningar för att skapa nyfikenhet och lust att lära för kommunens elever.

För mer information, vänligen kontakta

Ewa Myhrén

utbildningsledare barn- och utbildningsförvaltningen,
0490-25 46 26,
ewa.myhren@vastervik.se

Sidan senast granskad den 25 november 2016