Invasiva arter

Det finns främmande växter som kan skapa problem för djur, människor och den biologiska mångfalden. De kallas invasiva arter. Du som bor i Västerviks kommun spelar en viktig roll för att stoppa utvecklingen och få bort invasiva arter på sikt.

Invasiva arter är växter, djur, svampar och mikroorganismer som människor flyttar till nya miljöer. I Sverige finns över 2000 främmande arter. Ungefär en femtedel av arterna är invasiva, eller riskerar att bli invasiva. Arterna kan sprida sig snabbt och skada naturen. Det kan vara växter som är giftiga eller tränger undan andra växter och djur som i sin tur sprider sjukdomar, äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter. 

Hur påverkas människor och natur?

Invasiva arter skadar natur, djur och ekosystem. De har också effekter som gör det svårare för oss att vistas i naturen. Till exempel kan invasiva främmande växter göra det omöjligt att bada, fiska och åka båt.

Om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna kommer det kosta oss stora summor. De kan skada fiske, jordbruk och skog. Vissa arter kan också ge hälsoproblem som allergier, hudskador och sjukdomar.

Så här kan du hjälpa till att förhindra spridningen

• Rapportera om du ser en invasiv art till invasivaarter.nu. På invasivaarter.nu (länk) kan du rapportera in invasiva arter.
• Släng inte växtavfall i naturen. Det kan sprida arter som inte hör hemma i naturen. Även om växterna du slängt tidigare varit ofarliga kan de börja sprida sig när klimatet blir varmare.
• Var försiktig med växter du köper och ger bort. De kan vara växter som tar över och blir invasiva, till exempel blomsterlupin eller parkslide.
• Transportera växtavfall i ett täckt släp till återvinningscentralen, eftersom det kan sprida sig. 
• Släpp inte ut ditt exotiska husdjur i naturen. De kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter.

De vanligaste invasiva främmande arter

På land

• Blomsterlupin
• Gul skunkkalla
• Jätteloka
• Kanadensiskt gullris
• Parkslide
• Vresos
• Spärroxbär
• Mink
• Svarthuvad snigel

Blomsterlupin

Blomsterlupin, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

Gul skunkkalla

Gul Skunkkalla, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

Jättebalsamin

Jättebalsamin, Nära Kungsbacka, fotograf: Susanne Eriksson/Havs- och vattenmyndigheten

Jätteloka

Jätteloka, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

Kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

Parkslide

Parkslide, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

Vresros

Vresros, fotograf: okänd/Naturvårdsverket

I vatten

• Kinesisk ullhandskrabba
• Vitfingrad brackvattenkrabba
• Signalkräfta
• Vandrarmussla
• Svartmunnad smörbult
• Vattenpest
• Smal vattenpest
• Sjögull

Kinesisk ullhandskrabba 

Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis, fotograf: Anders Salesjö/Naturvårdsverket

Vitfingrad brackvattenkrabba

Vitfingrad brackvattenkrabba, Rhithropanopeus harrisii, hane, fotograf: Matz Berggren/Naturvårdsverket

Signalkräfta

Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, fotograf: Sofia Brockmark/Naturvårdsverket 

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus, fotograf: Anders Salesjö/Naturvårdsverket

Smal vattenpest

Smal vattenpest, fotograf: Susanne Eriksson/Havs- och vattenmyndigheten

Sjögull

Sjögull, flygfoto, sjön Dovern, fotograf: Jonas Edlund/Havs- och vattenmyndigheten

Hantering av parkslide

Mer information om hantering av parkslide finns på en egen sida, se nedan.