Västerviks kommun tredje bästa miljökommun bland Sveriges 81 mindre städer och tätorter

Fakta Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2022

Aktuell Hållbarhets kommunrankning mäter aktivitet och ambition inom en rad olika delar av miljöområdet. Rankningen baseras dels på en egen enkät som genomfördes i början av året, dels på data från ett tiotal offentliga källor som rör kommunernas arbete. De olika delarna har sedan vägts samman till en totalpoäng.

239 av Sveriges 290 kommuner besvarade enkäten i år vilket motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent.

I årets rankning märks en rad framsteg i kommunernas miljöarbete. Andelen kommuner som har inrättat en koldioxidbudget fortsätter att öka. I år svarade 68 kommuner att de har upprättat en koldioxidbudget, vilket är en ökning med 16 kommuner sedan förra året. Ytterligare 52 svarade att de har påbörjat ett sådant arbete.

Majoriteten av kommunerna svarar också att de arbetar med att minska klimatpåverkan från livsmedel i kommunens matserveringar och med att fasa ut fossila bränslen. Implementeringen av Agenda 2030 fortsätter också att gå framåt.

Kommunerna spelar en avgörande roll för att vi ska kunna möta klimatkrisen. Det är därför positivt att vi ser ett ökat engagemang i frågan, som nu adresseras från en rad olika håll – från fossilbränslefria transporter till klimatkrav vid byggnationer och koldioxidbudgetar. Det är också positivt att hela 53 procent av kommunerna nu har en formulerad strategi för att implementera Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger chefredaktör Ylva Bergman.

Kommunernas arbete har dock inte utvecklats lika positivt på alla områden. Andelen kommuner som har en politiskt antagen kemikalieplan för att minska användningen av farliga kemikalier i verksamheten ligger kvar på samma låga nivå som förra året. Andelen har minskat från 41 procent toppåret 2019 till 31 procent i år.

Bara 26 procent av kommunerna svarar också ja på frågan om de ställer krav på livslängd och möjlighet till återanvändning av IT-produkter vid upphandlingar. Det är något förvånande då cirkulära lösningar och initiativ inom IT-sektorn är ett område som växer.

Ytterligare en fråga kopplad till cirkulär ekonomi visar förvånansvärt lågt engagemang. Endast 13 procent av kommunerna ställer krav på demonterbarhet vid nybyggnad och ombyggnad av kommunägda byggnader för att underlätta återanvändning av material.

Med ansvar för lokal samhällsplanering, energiförsörjning, upphandlingar och mycket mer har kommunerna en viktig roll i att se till att klimatmål och andra miljömål nås. Vi genomför denna rankning för att återkommande mäta och synliggöra kommunernas arbete och ambitionsnivå. I år ser vi fortsatta framsteg på flera områden, men mycket återstår fortfarande inom andra, säger Ylva Bergman.

Sveriges miljöbästa kommun Malmö fick 42,13 poäng i rankningen, av sammanlagt 51 möjliga poäng. Tvåan, Lund, fick 39,47 poäng. På tredje plats kom Helsingborg, som fick 39,24 poäng.

Aktuell Hållbarhets enkät består av 21 frågor och tre följdfrågor och genomfördes den 18 januari till 25 februari. Kommunerna har bland annat svarat på frågor om sitt klimatarbete, om naturvård, cirkulär ekonomi och om de ställer miljö- och hållbarhetskrav vid finansiella placeringar. Sammanlagt kan enkäten ge 21,50 poäng.

Nytt för i år är bland annat frågor om kommunen har ett systematiskt arbete för att kunskapsutveckla de kommunanställda i arbetet med Agenda 2030 samt om kommunen har en strategi för att fasa ut fossila bränslen och effektivisera transporter. Andra nyheter är frågor som rör kommunernas miljö- och klimatkrav vid byggnationer.

Utöver Aktuell Hållbarhets egen enkät baseras rankningen också på uppgifter från tio offentliga källor. Bland annat ingår SCB:s statistik över skyddade naturområden, beräkningar av hushållsavfall från Avfall Sverige, Håll Sverige Rents kommunindex, Boverkets miljömålsenkät, SKR:s rankning av företagsklimat, miljö och hälsoskydd samt information om kommunernas arbete för god vattenstatus från Vattenmyndigheterna. Denna del kan ge maximalt 19,50 poäng.

Sedan två år tillbaka ingår även kommunernas klimatdata i rankningen. Dessa har tagits fram med hjälp av Klimatsekretariatets modell som mäter kommunernas utsläppsnivåer samt förändringstakt av växthusgaser och koldioxid. Denna del kan ge maximalt 10 poäng.

Mätvärdena har utvecklats i nära samarbete med forskare och experter. Synpunkter och information har genomgående inhämtats från myndigheter, organisationer och institut med specialistkunskaper inom aktuella områden.

Sveriges Miljöbästa kommun redovisas dels på totalnivå, dels indelat i fyra kategorier baserade på SKR:s kommungrupper: Storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad, mindre stad/tätort och landsbygdskommuner. Nytt för i år är att vi delat kommungrupp C i två underkategorier - bästa mindre stad/tätort (kommungrupperna C6 + C7) samt bästa landsbygdskommun (kommungrupperna C8 + C9). Detta för att ge en mer rättvisande jämförelse av landsbygdskommunernas arbete.

Tio i topp - Sveriges Miljöbästa kommun 2022 (antal poäng av 51 möjliga anges inom parentes):

1. Malmö stad (42,13)
2. Lund (39,47)
3. Helsingborg (39,24)
4. Järfälla (37,42)
5. Gävle (36,10)
6. Huddinge (35,90)
7. Växjö (35,27)
8. Kalmar (34,95)
9. Täby (34,77)
10. Tyresö (34,54)

Sveriges Miljöbästa kommun 2009 – 2022

• 2022: Malmö
• 2021: Malmö
• 2020: Helsingborg
• 2019: Helsingborg
• 2018: Helsingborg
• 2017: Helsingborg
• 2016: Västerås
• 2015: Örebro
• 2014: Malmö
• 2013: Upplands Väsby och Malmö
• 2012: Eskilstuna
• 2011: Lund
• 2010: Malmö
• 2009: Helsingborg

Mer information finns på:
www.aktuellhallbarhet.se.