Spelberoendet nära att kosta Johan livet
Att vara spelberoende kan vara avgörande för liv eller död. Johan vet detta bättre än någon annan. Efter att ha kämpat med spelberoende större delen av sitt vuxna liv är han nu på en resa från besatt till spelfri. Han delar med sig av sin berättelse för att hjälpa andra i samma situation.
13 år. Så gammal var Johan när han spelade om pengar för första gången. Det började oskyldigt tidsfördriv när han reste med fotbollslaget mellan matcherna som avlöste varandra.
Han var klart yngst i laget. Många av lagkompisarna kunde räkna ner dagarna till studenten, samtidigt som Johan just börjat högstadiet.
Efter otaliga timmar ute på vägarna behövde grabbgänget något som kunde stilla rastlösheten.
Först spelade vi mest poker. Vi kanske satsade någon krona eller två och jag fastnade nog ganska fort, redan där i bussen, säger han.
Det oskyldiga pokerspelandet i matchbussen övergick snabbt till spel online. Att han kunde logga in, utan att vara fyllda 18 år, berodde kanske inte helt oväntat på sina flera år äldre lagkompisar.
Ingen pratade någonsin om riskerna med spel om pengar. Det är så Johan minns det. Snacket handlade aldrig om hur mycket pengar någon spelat bort, utan bara om när någon hade vunnit, hur hög vinstsumman var och vilket lag man skulle satsa på härnäst.
Jag fick hela tiden frågan om att ”haka på nästa runda”, och tillskillnad från de andra som jobbade extra, eller till och med hade fasta heltidsjobb, så hade jag inte mycket pengar att spela för. Kanske blev kicken därför extra stor för mig när att vi vann mer pengar än vad vi satsade.
Grejen med spel om pengar i form av exempelvis kasinospel är att dess tillgänglighet och snabbhet ökar risken för beroende. Det kan inledningsvis kännas som ”enkla pengar”, vilket gör suget starkare.
I takt med att Johan började spela alltmer så blev även insatserna allt högre. Och höga insatser är inte sällan förknippade med stora förluster.
När insåg du för första gången att spelandet gått överstyr?
Strax efter att jag fyllt 18 år, när jag spelade bort ett stort arv. Det var därefter som allt eskalerade.
Jakten i att vinna tillbaka det stora arvet som gått förlorat blev alltså upprinnelsen till det spelberoende som höll på att kosta Johan livet, men inte ens när det var som värst så hade någon kunnat ana att han led av ett sådant spelberoende.
Jag levde ett tillsynes välordnat liv, och utåt var jag en social kille som spred positiv energi till nära och kära, samtidigt som jag tampades med tankar om att leva eller inte leva.
Skuldberget växte sig större dag för dag, resurserna tömdes till sista kronan och lånebolagen var toppbelånade. När situationen var som mest nattsvart gick problemet inte längre att dölja. Skammen sköljde över Johan som en flodvåg och han tampades med tankar om att leva eller inte leva.
Det som ändå fick Johan att välja livet var hans två barn.
I grunden är jag en person som vill göra rätt för mig, som vill stå för konsekvenserna. Den insikten blev vändningen som fick mig att söka hjälp.
Att problematiken kom upp till ytan blev Johans första steg mot spelfrihet. Det var därefter som han för första gången sökte hjälp genom en öppen stödgrupp på nätet.
Tillsammans med sin familj tog Johan dessutom kontakt med kommunens Vuxenenhet.
På Vuxenenheten genomgick Johan kognitiv beteendeterapi. Både enskilt, via ett spelprogram och så kallat "ACT" som fokuserar särskilt på känsloreglering. En av de viktigaste lärdomarna i och med behandlingen handlade om hur man lever efter sina resurser.
Det svåraste med att söka hjälp var att allt kom upp till ytan, men trösten var att människorna som jag mötte tog mig under sina vingar helt utan dömande.
Det är ungefär tre år sedan Johan sökte hjälp för sitt spelberoende. Idag är han spelfri och ser betydligt ljusare på sin framtid. På frågan om hur han mår idag lyfter han särskilt den enorma lättnaden.
Innan kunde jag knappt titta mig i spegeln, men nuförtiden tycker jag om mig själv i alla fall nästan varje dag. Jag är betydligt ärligare och mer närvarande. Jag har aldrig mått bättre, även om jag fortfarande har stora skulder. Det är en euforisk känsla.
Fotnot: Johan heter egentligen något annat.