Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Så kan du hjälpa till att stoppa spridningen av invasiva växter och arter

2022-06-28, Arkiverad nyhet

Lupiner

Det finns främmande växter som kan orsaka problem både för den biologiska mångfalden och för djur och människors hälsa. De kallas invasiva arter och orsakar ofta stora kostnader för både enskilda och samhället. Du som bor i Västerviks kommun spelar en viktig roll för att minska den negativa utvecklingen och få bort invasiva arter på sikt.

Invasiva främmande arter är växter, djur, svampar och mikroorganismer som människor avsiktligt eller oavsiktligt flyttar till en ny miljö. Där sprider sig arterna snabbt och orsakar skador på naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller djur som sprider sjukdomar. I Sverige finns mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva.

Så påverkas människor och natur

Invasiva främmande arter skadar naturen så att ekosystem och dess funktioner som vi är beroende rubbas. De har också effekter som gör det svårare för oss att vistas i naturen. Till exempel kan invasiva främmande växter göra det omöjligt att bada, fiska och åka båt.

Om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna kommer det kosta oss stora summor. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för näringar som fisket, jordbruket och skogsindustrin, med ekonomiska förluster som följd. En del invasiva främmande arter medför hälsoproblem genom att till exempel orsaka allergier och hudskador. Andra kan vara bärare av parasiter och sjukdomar som kan smitta människor.

Så här kan du hjälpa till att förhindra spridningen

  • Har du stött på en invasiv art i naturen kan du rapportera den till invasivaarter.nu. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids. 
    Länk till att rapportera in invasiva arter på invasivaarter.nu
  • Släng inte växtavfall i naturen. Växtavfallet kan innehålla invasiva växter som lätt kan få spridning och tränga undan inhemska vilka växtarter i naturen. Även om det du slänger är växter som tidigare inte visat tecken på att sprida sig kan de börja göra det när klimatet blir varmare
  • Håll koll på vilka växter du köper och ger bort så att det inte är växter som kan ta över och bli invasiva, till exempel blomsterlupin, parkslide och vresros.
  • Transportera inte växtavfall i öppet släp till återvinningscentralen. Det är positivt att många bekämpar invasiva växter, men bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i ett öppet släp.
  • Se till att ditt exotiska husdjur inte hamnar i naturen eftersom de kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter.

Gräv inte bort parkslide!

Parkslide omfattas idag inte av någon lagstiftning om invasiva främmande arter, men är så pass problematisk att Naturvårdsverket ändå rekommenderar att markägare gör vad de kan för att hindra spridningen av den. Problemet är att det inte finns några metoder i dagsläget för att göra det. Det går inte att försöka gräva bort den och det finns inga godkända kemikalier att bekämpa den med. Det räcker med 0,2 gram av rotdelen för att ge upphov till nya plantor. Därför är det bättre att låta bli att bekämpa växten tills Naturvårdsverket kommer med nya rekommenderade åtgärder. Rapportera fynd till invasivaarter.nu.

Länk till att rapportera in invasiva arter på invasivaarter.nu

De vanligaste invasiva främmande arter du kan stöta på

På land

  • Blomsterlupin
  • Gul skunkkalla
  • Jättebalsamin
  • Jätteloka
  • Kanadensiskt gullris
  • Parkslide
  • Sidenört
  • Tromsöloka
  • Vresros
  • Mink
  • Svarthuvad snigel

Till havs

  • Blåskrabba
  • Kinesisk ullhandskrabba
  • Vitfingrad brackvattenskrabba
  • Småprickig penselkrabba
  • Signalkräfta
  • Stillahavsostron
  • Vandrarmussla
  • Svartmunnad smörbult
  • Solarborre
  • Sydfyrling
  • Vattenpest
  • Smal vattenpest
  • Sjögull

 

Sidan senast granskad den 28 juni 2022