Nytt kulturmiljöprogram på remiss
I november fattar vi beslut om nytt kulturmiljöprogram. Den senaste är från 1986 så det är mycket som kommer att förändras. Under åren har nya lagar, planer och praxis tillkommit. Du har nu som medborgare möjlighet att ta del av det nya dokumentet och komma med synpunkter. Har vi missat något väsentligt? Har vi stavat och namngett gamla fastigheter rätt? Hjälp oss att göra en så bra beskrivning av vår kulturbygd som möjligt.
Bakom arbetet med att beskriva kulturvärden ligger Kalmar länsmuseum, kommunens samhällsbyggnadsenhet och Miljö- och byggnadskontoret.
Kulturmiljöprogrammet används av kommunen vid förändringar, bygglov och utvecklingsplaner. Den är också ett värdefullt dokument för att lära sig mer om vår kommuns historiska utveckling.
I Kulturmiljöprogrammet kan du läsa allt ifrån fornminnen runt Törnsfall till malmgårdarna inne i Västervik som gett upphov till stadsdelarna. Vad har Arabien och Peru med Västervik att göra? Vilka områden behöver vi vara mer rädda om än andra? För att göra materialet så tillgängligt som möjligt är det numera digitalt och kopplat till våra kartsystem.
Vilka är de största nyheterna?
Våra fysiska miljöer förändras av allt från väder och vind, olyckor och människans hantering. Kulturvärden kan både ha försvunnit och tillkommit. 1986 var inte byggnader från 70-talet klassade som kulturmiljöer vilket kan vara aktuellt idag. I den tidigare planen var man väldigt fokuserad på bevarande och vård - alla former av förändringar uppfattades som hot. Numera ligger vikten på utvecklingspotential. Kulturarv ska kunna användas och utvecklas samtidigt som de bevaras.
En annan nyhet är att den har digitaliserats och tillgängliggjorts med hjälp av kartor som kommer att förenkla hanteringen.
Varför ber vi medborgarna om hjälp?
Intresset för kulturhistoria och släktforskning är väldigt stort och lokalt engagerande. Kunskap utvecklas hela tiden och källorna behöver ibland uppdateras. Ibland kan namn på byggnader och platser ha olika benämningar i olika källor. Vi vill få till en lokal förankring och igenkänning. Den här planen är ju till för oss som bor här.
Synpunkter måste ha lämnats in senast 2 oktober.
Begrepp att känna till
Huvudområdena i områdesbeskrivningarna är större sammanhängande områden. De bär på spår av verksamheter eller företeelser som varit viktiga för det eller de kärnområden som finns inom huvudområdet. Det kan handla om jordbruks- och skogslandskapet kring en by eller om ett samhälles hela bebyggelse. Huvudområdet har sällan en tydlig gräns. Det handlar istället om funktioner och samband som vuxit fram genom historien. Till exempel är hela Västerviks stad ett huvudområde med flera olika kärnområden.
Kärnområden är den mest kulturhistoriskt betydelsefulla delen av huvudområdet, där de tydligaste värdena finns. Det kan handla om en för sin tid välbevarad bebyggelse, flera tydliga fornlämningar eller välbevarade strukturer i ett landskap eller en miljö. Ett kärnområde kan vara en by, en fornlämningsmiljö, en kyrkplats eller en större gårdsmiljö. I tätorterna kan det vara en stadsdel eller en del av en stadsdel där det finns en samlad bebyggelse som tidsmässigt hänger samman eller som visar på en verksamhet. Allt inom ett kärnområde har inte höga kulturhistoriska värden men utpekandet ska fungera som en tydlig indikation på att det kan finnas höga kulturvärden att ta hänsyn till.
Kärnområdena är klassade utifrån en 3-gradig skala; Klass 1 är områden med värden av regionalt eller till och med nationellt intresse. Klass 2 har värden som är av kommunalt intresse. Klass 3 har värden som är av lokalt intresse.
Kärnområdenas gränser är ungefärliga och inte precisa. Gränsen indikerar att det generellt finns högre kulturvärden innanför gränsen än utanför.