Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Västervik Miljö & Energi AB

Bolaget är ett dotterbolag till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera, sälja och distribuera energi, värme och el, samt framställa och distribuera biogas. Bolaget ska också tillhandahålla dricksvatten, avleda dagvatten och rena spillvatten, samt insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta fast egendom, gatubelysningsanläggningar samt infrastruktur för IT-kommunikation. Bolaget ska tillhandahålla konsult- och entreprenadtjänster inom verksamhetsområdet samt har också rätt att idka med ovanstående förenlig verksamhet. Bolaget ska på uppdrag av Västerviks kommun driva, förvalta och utveckla gatu-, park- och transportverksamheten samt ges möjligheten att bedriva skärgårdstrafik och äga fartyg.

Omvärldsanalys

En osäker tid, höga energipriser och debatt om såväl kostnader som energislag har självklart haft stor påverkan på energibranschen under 2022. Att prata energifrågor har i år blivit lika naturligt som att prata väder. Under året har vi även haft den högsta inflationen på flera decennier, en utveckling som har sin bakgrund i expansiv finanspolitik under pandemin och omfattande störningar i globala produktions- och leveranskedjor. Energipriserna har varit fortsatt höga och sedan kriget i Ukraina bröt ut, skapat ytterligare oro och nya utbudsbegränsningar för viktiga varuslag. Centralbankerna har agerat och räntenivåerna i samhället är nu tydligt stigande. I Sverige övergav Riksbanken i maj en sjuårig period med nollränta och minusränta, och lämnade en prognos om snabbare räntehöjningar framöver än vad som tidigare sagts. Under hösten höjdes styrräntan med ytterligare 1 procentenhet.

Skenande energikostnader, klimatutmaningar och det pågående kriget i Ukraina med dess påverkan på råvarutillgång och priser står till grund för svårigheten att upprätthålla normal produktion under året. Vi ser det inom merparten av våra verksamheter där det under året blivit mer påtagligt inom produktionen av värme och produktion av rå- och färdigvaror inom VA som är kostnadsintensiva verksamheter. Den framtvingade snabba omställningen inom gasberoende Europa har även snabbt bidragit till ökad konkurrens och prishöjningar på råvaror som tidigare varit trygga. Det kommer bli än viktigare att säkerställa viktiga insatsvaror för våra samhällsviktiga tjänster som värme och vatten. 

Energifrågorna med utgångspunkt i energikriget har fått extra stort utrymme i media. Energi-branschen har lyft fram fem viktiga frågor inför framtiden: leveranssäkerheten i elsystemet, fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet, förenkling och höjt tempo på utbyggnaden av elnätet, renodling av skatter, styrmedel och subventioner. Inom Svenskt Vatten är diskussion kring förnyelsetakt av ledningsnät, ökade lagkrav samt utmaningarna med stora investeringsbehov framöver. Fjärrvärmebranschen och företag inom fjärr- och kraftvärme har tagit upp diskussionen igen kring framtida utmaningar både vad gäller kunddialogen, omställningen till varmare klimat, regelverk och styrmedel. 

Regeringens beslut om ett ökat producentansvar ställer krav på att förpackningar ska samlas in fastighetsnära. Kommunerna ska redan från 2024 ta över det operativa ansvaret för förpackningsinsamlingen från hushåll och verksamheter vars avfallshantering är samlokaliserad med hushåll, samt även tillhandahålla väderskyddad omlastningsstation för materialet. År 2027 ska fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) vara införd för samtliga hushåll.  Ytterligare skärpningar i avfallslagstiftningen medför krav på obligatorisk utsortering av matavfall från 1 januari 2024. Dispens från kravet att tillhandahålla insamlingssystem från detta datum kan sökas för att kunna implementera de båda systemen, FNI och matavfallsinsamling samtidigt. Lagkraven som införs kommer påverka samtliga Sveriges kommuner samtidigt vilket medför en uppenbar risk för förseningar vid inköp av både kärl och hämtningsfordon. Då ersättningsmodellerna inte är fullt utvecklade finns även en initial risk i att det kommunala avfallet inte får full kostnadstäckning för utbyggnad och drift av förpackningsinsamlingen utan att det leder till prishöjningar i kollektiven framöver.

Väsentliga händelser

Smittspridningen av covid-19 nådde en ny topp under inledningen av året. Bolaget intog redan i slutet av fjolåret höjd beredskap för att motverka såväl smittspridning som de ekonomiska konsekvenser som följer med nya samhällsrestriktioner. Denna gång innebar smittspridningen ingen större belastningstopp för sjukvården och ganska snabbt kunde de flesta restriktionerna tas bort igen. Pandemins påverkan för bolaget har under året varit begränsad. Enligt Folkhälsomyndigheten har hanteringen av pandemin i Sverige nu gått in i en ny fas. Samtidigt har exempelvis Kina haft problem med smittspridningen, med ytterligare störningar i industrin till följd av nedstängningar. 

Den ryska invasionen av Ukraina förändrade snabbt förutsättningarna för världssamfundet och den globala ekonomin. Energi- och råvarupriser har ökat vilket driver på inflationen, en utveckling som påverkar både hushållens konsumtion och företagens investeringar. Under januari eskalerade också krisen i Ukraina och den 24 februari gick Ryssland till väpnat angrepp. Först och främst är kriget en mänsklig tragedi, där många drabbas av oerhört lidande och stor sorg, men vid sidan av detta får händelserna även konsekvenser för ekonomin världen över. Pandemin orsakade fortfarande störningar i globala leveranskedjor och kriget förvärrade situationen. Prisökningarna har tagit ny fart på bland annat drivmedel, samtidigt som prisnivån på el varit fortsatt hög. Det höga elpriset under året har dels medfört att många kunder hört av sig kring sin avtalsform och ställt frågor om elhandeln. Nivån på elpriset har även gynnat bolaget då vi genom vår framställning av fjärrvärme även producerar el som vi sålt av på nätet till det vid var given tidpunkt rådande spotpriset. I första hand används elen för egenanvändning i produktionsprocessen medan överskottet genererar en intäkt. 

Efterfrågan på säkra och stabila energilösningar har gjort att efterfrågan på fjärrvärme ökat under året. Även många av kunderna har passat på att byta ut ålderstigna värmeväxlare till nya, moderna och mer energieffektiva värmeväxlare. Det nya värmeverket i Gamleby togs i full drift under inledningen av året och levererar nu värme producerat på 100 % fossilfritt bränsle. Även den ORC-turbin som installerats i verket minskar energibehovet av extern inköpt el. 

Arbetet med att digitalisera vattenmätarna för att kunderna framöver inte själva ska behöva göra egenavläsning av sin vattenmätare har växlats upp under året. Under 2022 har 2 012 stycken vattenmätare bytts ut vilket innebär att resterande 4 594 stycken kommer bytas under 2023 och 2024. Från och med 2025 är alla vattenmätare utbytta. Den nya generationens vattenmätare bolaget valt att installera hos kunderna hjälper oss även att identifiera vattenläckor på ledningsnätet. Det har fortsatt visat sig vara effektivt och kostnadsbesparande för oss och kund då det under året 2022 identifierats 53 stycken vattenläckor på kundens fastighet. Av de vattenläckor var 8 stycken före vattenmätaren som utan den nya generationens vattenmätare ej upptäckts. Men hjälp av infrastrukturen har även bolaget kunnat identifiera 4 stycken vattenläckor på ledningsnätet. I takt med utbytet sker även en utbyggnad av infrastrukturen som skickar mätvärdena till debiteringssystemet i samarbete med fjärrvärme som byter ut sin föråldrade teknik av mätvärdesinsamling. 

Nyanslutningar inom stadsnätet har minskat under året utifrån att efterfrågan på gräventreprenörer ökat lavinartat i samband med att PTS (post & telestyrelsen) givit bidrag till nya investeringsprojekt. Detta tillsammans med kostnadsökningar för drivmedel och material gjorde att anbuden inte låg inom de budgetramar som bolaget fastställt vilket innebar att upphandlingar avbröts och överprövades vilket renderade i nya upphandlingar. Förfarandet har medfört att planerade investeringsprojekt förskjutits i tid. Utbyggnaden av fiber för mastanslutningar och till företag har fortsatt under året 

Efter pandemiåren, då det var en kraftig ökning av befolkning som arbetade hemifrån och fritidshusen nyttjades i betydligt högre grad än ett normalår, har befolkningsstrukturen under 2022 återgått mer mot tidigare nivåer. I Västerviks kommun finns dock en fortsatt trend att fler bosätter sig permanent i sitt fritidshus, likaväl som det blir vanligare med fritidsboende i tätorterna, vilket medför nya utmaningar för hämtningsverksamheten. Under 2022 har digitalisering av verksamheten fortsatt och 95 % av körturerna är nu digitala och blir ett stöd i att optimera hämtningarna framöver utifrån fraktion och intervall. 

Den 1 januari 2022 övertog det kommunala renhållningsmonopolet ansvaret för insamling av returpapper från tidskriftsbranschens. Detta efter att regeringen beslutade att upphäva producentansvaret vilket har bidragit till ökade kostnader inom kommunalt avfallsansvar för insamling och återvinning av returpapp. Därutöver har det under året varit stora kostnadsökningar för drivmedel vilket skenat och påverkat flertalet av våra verksamheter. 

Vid årsskiftet ökade reduktionsplikten för diesel till 30,5 procents inblandning av förnyelsebart bränsle. Det gjorde att dieselpriset i Sverige, som redan var bland världens högsta, höjdes ytterligare. Dieselpriset i Sverige har stigit från ca 16 kronor per liter i mars 2021, till drygt 25 kronor per liter. Kostnadsökningen medförde att alla transportavtal förhandlades om under våren vilket påverkade kostnaderna generellt i bolaget. För hämtningen av det kommunala avfallet blev konsekvensen att bolaget inte såg någon annan väg än att redan under sommaren höja avgiften för hämtning av avfall. Eftersom verksamheten bedrivs i ett monopol speglade höjningen endast de ökade kostnaderna för de direkta och indirekta effekterna från de ökade drivmedelskostnaderna. 

Projektet med ny- till och ombyggnad av Lucerna reningsverk med anledning av slutliga utsläppsvillkor avseende kväve och fosfor som börjar gälla fr.o.m. 1/1- 2026 har pågått under året. Under 2022 har projektering för ombyggnaden av Lucerna reningsverk färdigställts. Tre mindre för-beredande entreprenader som bland annat berör markförberedelser har påbörjats. Den omfattande ledningsförnyelsen i de centrala delarna av Gamleby har färdigställts under året. Projektet har genomförts som ett samverkansprojekt med samhällsbyggnadsenheten i kommunen. Slutresultatet är ett ledningsnät med mindre ut- och in läckage och minskad risk för källaröversvämningar. Nytt projekt påbörjas 2022 för att förnya huvudvattenledningen som försörjer Västervik, Almvik och Gunnebo med dricksvatten. Upphandling av entreprenaden blev klar under året. 

Precis som för Lucerna reningsverk med ändrade utsläppskrav upphör nuvarande tillstånd med att förbränna avfall i panna 3 och panna 4 vid Stegeholmsverket 2023-12-03. En utredning presenterades för styrelsen under våren 2021 med olika etapper för att ge en förståelse över olika alternativa lösningarna utifrån ekonomiska konsekvenser och hur en tänkt avveckling skulle ske. Styrelsen gav VD i uppdrag att initiera arbetet med förstudie och projektering för en ackumulatortank vilket pågått under året. Styrelsen beslöt under året efter att bolaget beviljats ett miljöbidrag gällande investering från Naturvårdsverket att gå vidare med upphandling. 

Samtliga anläggningar klarade 2022 gällande lag- och tillståndskrav. Två mindre administrativa förseelser har föranlett anmälningar från Miljö- och byggnadskontoret. Dels avseende tid för nedsläckning av avfallspanna 5 vid Stegeholmsverket när mätutrustningen avseende utsläpp till luft vid ett tillfälle slutade att fungera, samt att anmälan avseende markarbeten förbisetts inför den planerade byggnationen av en ny ackumulatortank intill Stegeholmsverket i Västervik.

Ambitionsnivån och den strategiska planeringen är viktig för bolaget. Därför har bolaget arbetat fram en plan för att öka förnyelsetakten av ledningsnätet. I dag äger och underhåller bolaget ca 110 mil ledningar där både ålder och material varierar. Årligen förekommer över 100 driftstörningar. Mellan åren 2015–2019 uppstod ca 130 vattenläckor på ledningsnätet. Varje läcka kostar VA-kollektiver över 100 000 kr vilket innebär stora kostnader för akuta reparationer. I takt med att samhällen utvecklats finns även ett behov av att dimensionera ledningarna för det rådande och förväntade framtida kapacitetsbehovet. Det åligger även VA-huvudmannen enligt §10 i vattentjänstlagen att ”en allmän VA-anläggning ska ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser”. Uppdraget med bakgrund i styrelsebeslut om en ökad förnyelsetakt på dagvatten, avlopps- och dricksvattenledningar innebär bland annat att bolaget kommande år organiserar och avdelar intern projekteringskompetens som tar fram förnyelseplaner och systematiskt driver förnyelsearbetet. Under 2022 har digitala verktyg för modellering och förnyelseplanering inköpts vilket effektiviserar arbetet väsentligt. Målsättningen är att öka förnyelsetakten för dricksvattenledningar och för spillvatten och dagvattenledningarna till 130 år i genomsnitt. 

Även om bolaget genom sin fiberverksamhet bidragit till att 98 % av de med permanentboende i fastigheterna är fibermöjliga finns fortsatt områden inom kommunen där fibermöjligheten saknas. Utvecklingen i Västervik speglar stora delar av Sverige. För att öka takten ytterligare mot regeringens fastställda mål krävs en fortsatt bredbandsutbyggnad. Därför gav regeringen Post- och telestyrelsen i uppdrag att utlösa bredbandsstöd för att främja bredbandsutbyggnad i alla delar av landet. Inför 2022 har PTS fått i uppgift att fördela närmare 1,3 miljarder kronor i bredbandsstöd under året. Stödet delades upp proportionerligt mellan de tre utlysningsområdena baserat på antal byggnader som saknar bredband. Stödet är riktade mot glesbygd då man inte kan söka stöd för byggnader inom statistisk tätort. Bolaget lämnade under augusti in en ansökan för 15 potentiella projekt där fiberutbyggnad saknas. Totala projektkostnaden för de 15 projekten beräknas uppgå till 100 mnkr. Utvärderingskriteriet för projekten var lägsta kostnad per anslutning. Vid detta tillfälle beviljades bolaget inga investeringsmedel, däremot beviljades bidrag om drygt 2 mnkr fördelat på 4 ansökningar via Regionens Bredbandsstöd.

2016 påbörjades bolagets utbyggnad och investeringar i infrastruktur för fordonsladdning i Västerviks kommun. Satsningen startades genom att bidrag erhölls från Naturvårdsverket, enligt klimatklivet, som samfinansierades med Västerviks kommun. Totalt byggdes 12 laddplatser för fordon i Västervik och Gamleby med semisnabba 22 kW laddare. Inom projektet installerades även en 60 kW DC (snabbladdare) i Västervik. 2020 installerades, på kunds uppdrag, ytterligare 8 laddplatser med semisnabba 22 kW laddare på Ljunghedens handelsområde. Som ett led i den fortsatta omställningen mot fossilfria fordon och samhällets utveckling i stort ansökte och beviljades bolaget 620 tkr via Naturvårdsverkets klimatklivet. Detta för att fortsätta utbyggnad av infrastrukturen för fordonsladdning i Västerviks kommun. Under året har infrastrukturen genom de beviljade bidraget byggts ut med 5 laddstationer om totalt 10 laddpunkter, där 2 laddpunkter är avsedd för snabbladdning och har en effekt på 124kW, medan övriga är av typen semisnabba och har en effekt på 22kW per laddpunkt. Ytterligare 2 semisnabba laddstationer om 4 laddpunkter kommer att uppföras under 2023. Totalt består bolagets ägda infrastruktur nu av 16 laddstationer om 31 laddpunkter med en sammanlagd effekt på 482kW.

Entreprenadavtalet med Västerviks kommun gällande skötsel av kommunens gator och parker som förlängdes i olika omgångar upphörde den 16 oktober 2022 efter att bolaget förlorat upphandlingen. De direkta effekterna som bedöms för bolaget då entreprenadavtalet upphörde var att det främst påverkade rörelseresultatet negativt för innevarande år med ca 3,9 mnkr. Effekten består dels av minskade intäkter, högre drivmedelskostnader, realisationsförluster av inventarier som har en direkt koppling till avtalet för gata/park, dels effekter från personalförändringar. Utifrån ett längre perspektiv bedöms vissa effekter i form av samordning och synergier, minskad nettoomsättning samt färre verksamheter som delar på befintliga stödfunktioner vilket ger en ökad kostnadsbild på kvarvarande verksamheter. Ur ett positivt perspektiv ger det bolaget nya möjlighet att utveckla kvarvarande verksamheter. Som exempel tog bolaget beslut att samordna bolagets tyngre transporter där en sammanslagning av verksamheten för hämtningsfordonen och övriga transportfordon förhandlas under slutet av året där den nya organisationen träder i kraft 1 januari 2023.

Bolaget har sedan 2011 ansvarat för leveransen av färdigt ljus till belysningsanläggningar åt Västerviks kommun. Under året ingicks ytterligare en förlängning med ett 5-årigt avtal för perioden 2021–2025. Avtalet innebär att bolaget investerar i infrastrukturen av de av kommunen beslutade nya belysningsanläggningar och som uppförs inom Västerviks kommun. Därutöver ingår ett ansvar för drift- och underhållsåtgärder såsom rondning och seriebyten. Under 2022 förnyades ca 300 armaturer (Folkparksvägen, Södra Järnvägsgatan, Rullstensvägen och hela Jenny) där ljuskällan ersattes från högtrycksnatrium till LED vilket utöver bättre ljus men även ger miljömässiga- och ekonomiska vinster. De gamla armaturerna hade en elförbrukning på 150 000 kWh per år beräknat på en brinntid om 4 000 timmar/år, de nya armaturerna har en elförbrukning på 60 000 kWh och motsvarande brinntid vilket är en energieffektivisering med ca 90 000 kWh per år.

Under året har den nya VD:n Torbjörn Svahn tillsammans med ledningsgruppen tagit fram fyra strategiska prioriteringar för det fortsatta arbetet med bolagets utveckling. Prioriteringarna, varumärkesförflyttning, organisation, IT- och digitalisering samt strategisk affärsutveckling ska ge bolaget vägledning i det långsiktiga arbetet framöver. 

Kommunfullmäktige fastställde 13 december 2021 förslaget till ny VA-taxa för Västerviks kommun att gälla från och med 1 juni 2022. Syftet med det nya taxeförslaget är att fördela de nödvändiga kostnaderna på de avgiftsskyldiga baserat på vad som är skäligt och rättvist utifrån nyttan fastigheten har av den allmänna anläggningen. Genom den nya kapacitetsparametern i taxan har flera större fastighetsägare under inledningen av året gjort en översyn av sitt faktiska kapacitetsbehov och bytt till mindre vattenmätaren med en lägre kapacitet. 

De ökade kraven och den nya säkerhetsskyddslagen som började gälla i december 2021 föranledde att rekryteringen av en säkerhetskyddschef gjorts under året. Säkerhetskyddschefen påbörjade sin tjänst under maj 2022. I glappet under vakansen har bolaget anlitat konsultföretag, för att upprätthålla takten i detta viktiga arbete. Sedan säkerhetschefen kommit på plats under våren har arbetet reviderats med konsultföretaget och på nytt kontaktats för att slutföra det påbörjade arbetet. En viktig del under året har för säkerhetsskyddschefen och verksamhetsutvecklaren inom IT varit att kartlägga hur informationen lagras, främst i IT-systemen, men också den rent fysiska och inte minst åtkomst till den sistnämnda. Arbetet som påbörjats under året ska resultera i den nystartade kartläggningen av systemförvaltning och systemarkitektur i förhållande till vår egentliga kravbild. Vad gäller fysisk säkerhet så har ett större arbete gjorts med att säkra så många som möjligt av våra driftsanläggningar genom uppdaterade perimeterskydd (främst stängsel och låsöversyn). Vidare har en genomlysning gjorts även inom fysisk säkerhet och vi kommer inom det närmsta året fortsätta arbetet inom området. Det ökade skyddsbehovet är än mer påtagligt efter de stora händelserna i omvärlden under 2022. Trycket ökar även från myndighetssverige i alla övergripande frågor. Energiföretagen översköljs nu av frågeställningar och nya/uppdaterade regelverk såsom uppdaterat NIS-direktiv inom EU, det s.k. NIS 2.0.

Förväntad utveckling/framtid

Bolagets kapitalsituation är god. Låneramen enligt fastställt ägardirektiv uppgår till 1 290 miljoner kronor för 2023 vilket är ca 585 miljoner kronor utöver utgående skuld vid bokslutstillfället. Investeringsramen är beslutad av styrelsen till 450 miljoner konor och inrymmer över 100 olika investeringsprojekt. De kapitalintensivaste projekten är fortsättningen av arbetet med ny- till och ombyggnad av Lucerna reningsverk, ny huvudvattenledningen, ackumulatortank och fiberutbyggnaden kring Björka/Snötomta. 

Under 2023 kommer projektet med uppförandet av ackumulatortank gå från förstudie- och projekteringsfas till byggfas och beräknas vara färdigställd under hösten 2024. Omställningen och uppförandet av ackumulatortanken är viktig parameter i att kunna erbjuda en konkurrenskraftig fjärrvärme med hög leveranssäkerhet och ligger i linje med bolaget miljömål.

Det kommer även ske fortsatta undersökningar för att fastställa förutsättningar för anläggande av en huvudvattentäkt i norra kommundelen. Prospekteringen som startades redan under 2018 beräknas pågå ytterligare två till tre år innan ett avgörande om lämplighet kan bedömas. Faller projektet väl ut bedöms utförandeskedet pågå under en tioårsperiod. Vattenfrågan har ett starkt ökat fokus i samhället dels dagvattenfrågan, klimatpåverkan, säkerhetsläget och ett hållbart cirkulärt system. Samhällsutvecklingen, ökat krav och komplexitet inom VA-verksamheten fordrar ny och djupare kompetens hos personalen. Samtidigt ökar konkurrensen om humankapitalet där det blir allt svårare att rekrytera rätt kompetens. Konsekvenserna kan bli att ambitionsnivåer gällande investeringar och förnyelsearbetet påverkas negativt. 

Behoven av kompetensförsörjningen upplevs lite olika utifrån de olika verksamhetsgrenarna inom Västervik Miljö & Energi. En stor del av ledningen är över 60 år därutöver är det till viss del generationsväxlingar inom flera verksamheter. Många medarbetare har arbetat länge inom bolaget vilket riskerar att viss kunskap och erfarenhet försvinner i samband med pensionering. För att säkerställa omställningen arbetar bolaget med samverkan med lokala och regionala skolor som en del i det strategiska arbetet med att trygga den framtida kompetensförsörjningen. Samverkan bygger bland annat på att erbjuda praktikplatser till elever som studerar till yrken kopplade till drift och underhåll av anläggningar.

Lagkraven stärks löpande och bolaget står inför ytterligare omställningsresor vad gäller informationssäkerhet, fysisk säkerhet och ett ökat säkerhetsskyddsbehov. Vi ser att stora förändringar kommer ske för en ganska så traditionell bransch som kommunala avfallet under kort tid. EU direktiv och nationella direktiv ökar kraven på insamlingen av kommunalt avfall. Först ut är insamlingen av returpapp. Returpapper hamnar under kommunalt avfallsansvar och kostnaden för insamling och återvinning belastar i stället det kommunala renhållningsmonopolet.

Inom de närmsta åren kommer det även ökade krav gällande att erbjuda matavfallsinsamling till samtliga samtidigt som det blir ett utökat producentansvar/krav på FNI för villor/flerfamiljshus.  Ökat fokus på att informera kring återbruk samt för att förhindra uppkomsten av avfall. Västervik Miljö & Energi AB, som redan har ett utbyggt system för fastighetsnära insamling, ser en risk i att inte få full kostnadstäckning för denna verksamhet.  Dessutom föreslås det att de kommuner som redan har infört fastighetsnära insamling inte kommer att kunna få ersättning förrän tidigast år 2024, något som från början skulle ske redan 2021 men flyttats framåt.

Ekonomisk redovisning

mnkr Utfall
22-12-31
Budget 2022 Avvikelse mot budget
Omsättning 511,9 479,3 32,6
Resultat efter finansiellt netto 40,5 31,0 9,5
Periodens resultat* 9,8 31,0 -21,2
Eget kapital** 76,7 69,0 7,7
Balansomslutning 1 525,0 1 586,8 -61,8
Soliditet i %*** 30,1 24,4 5,7

*Budgeten tar inte hänsyn till bokslutsdispositioner och är därmed inte jämförbar med utfallet
**Definierat som eget kapital + eget kapitalandel 79,4 % av obeskattade reserver
***Definierat som (eget kapital + kapitalandel 79,4 % av obeskattade reserver)/balansomslutning

Måluppfyllelse

Ekonomiska mål

Det ekonomiska mål som anges i bolagets ägardirektiv för 2022 fastställer att bolaget ska sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3,5 %. Bolaget har, efter att ha exkluderat de delar av resultat- och balansräkningen som är hänförliga till monopolverksamheterna, en avkastning på totalt kapital motsvarande 5,2 % och avkastningsmålet anses därmed uppfyllt. Som ekonomiskt mål i ägardirektivet finns även en självfinansieringsgrad för årets investeringar om 50 %, utfallet för 2022 uppgår till 91 % vilket därmed gör att målet uppfylls.

Verksamhetsmål

Bolaget har i ägardirektivet verksamhetsmål inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Kvalitetsmålet innebär att i kundattitydundersökningar (NKI) nå ett NKI-värde motsvarande minst 70. Utfallet av 2022 års mätning gällande NKI gav ett värde på 74. Målet har därmed uppnåtts. 

Miljömålet är en strävan efter att bli netto fossilbränslefria år 2030, nedbrutet till att årligen minska nettoutsläppen. Under 2022 minskade andelen koldioxidekvivalenterna och målet är därmed uppnått. Den fortsatta kursen mot målet att vara ett netto fossilbränslefritt företag år 2030 följer dock uppgjorda planer.

Arbetsmiljömålet för bolaget är att ha en procentuell närvaro av total årsarbetstid på minst 97,0 procent. Målet uppnås då närvaron under året uppgick till 97,7 procent (97,3 procent).

Under 2022 har verksamheten haft som mål att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Arbetet med införandet har genomförts under året men arbetet är med att underhålla och utveckla ledningssystemet är ett långsiktigt arbete som fortlöper. Målet anses därmed uppnått.

Sidan senast granskad den 24 april 2023