Barn- och utbildningsnämnd

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet. 

Omvärldsanalys

Rapportperioden har präglats och påverkats påtagligt av coronapandemin.

En del förändringar utreds gällande skolans nationella styrdokument. För grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen har delar i styrdokumenten skrivits om och för grundskolans del träder Lgr 22 i kraft 1/7 2022. Området sex- och samlevnad kommer att skrivas om och handla om sexualitet, relationer och samtycke. I och med den nya läroplanen kommer förmodligen en ny timplan beslutas för grundskolan. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att se över dimensioneringen av gymnasieskola och vuxenutbildning med avseende på hur många huvudmän som ska driva olika nationella program och utbildningar. Utredaren Lars Stjernkvist överlämnade utredningen till utbildningsminister Anna Ekström i början av juni 2020 och det återstår att se om denna utredning medför några förändringar.

Väsentliga händelser

Med anledning av coronapandemin har en lång rad åtgärder gjorts utifrån expertmyndigheternas rekommendationer för att minimera smittan. Som en konsekvens av detta och i kombination med ett ansträngt läge med fler medarbetare än vanligt som periodvis varit sjuka, har en del möten, aktiviteter och kompetensutveckling skjutits fram eller ställts in. Där så varit möjligt har fysiska möten ersatts med digitala. Ambitionen har hela tiden varit att upprätthålla utvecklingsarbetet så långt som möjligt. Vuxenutbildningen, gymnasieskolan och grundskolans högstadier har under de fyra första månaderna av våren i olika omfattning bedrivit fjärrundervisning eller en mix av när- och fjärrundervisning utifrån regeringens eller regionens rekommendationer. Inom dessa verksamheter görs ett stort och imponerande jobb med att kontinuerligt planera och ställa om undervisningen. Meritvärdet och behörighet till gymnasiets yrkesprogram för åk 9 har inte ökat jämfört med föregående år, men inom elevgruppen.

Det samarbete som Västerviks kommun haft med Skolverket runt nyanländas lärande är nu slutredovisat. Arbetet har haft som målsättning att bidra till förbättrad måluppfyllelse samt ökad likvärdighet mellan kommunens olika förskolor och skolor. Under hösten 2021 har arbetet med NCM:s och SKR:s modell för förändrad undervisning i matematik för åk F-3, Tänka, Resonera och Räkna startat upp. Målet är en ökad måluppfyllelse i matematik där forskning och beprövad erfarenhet är i fokus.

Under den pågående pandemin har förskolans pedagogiska plattform blivit viktigare än någonsin för inriktningsbesluten och vad vi tänker att barn har rätt till i våra förskolor. Det gemensamma projektet ”Ett hållbart nu för en hoppfull framtid” är i gång i alla förskolor och gör avtryck för både barn och pedagoger. Projektet hjälper oss att hålla fokus på undervisningsuppdraget vilket gör att vi i högre utsträckning kan erbjuda en spännande och meningsfull verksamhet för barnen. Det skapar glädje och sammanhållning vilket ökar lusten att lära sig mer tillsammans. Projektet ger oss också ett gemensamt innehåll i utbildningen som bygger på de nya delarna i läroplanen samtidigt som alla förskolor har en gemensam riktning mot en hållbar framtid. En annan viktig händelse är flytten av Stenhamras verksamhet till de nya lokalerna på Centrumgården. Flytten innebär många fördelar och ger förskolorna ökade fortsättningar att lyckas med läroplansuppdraget, konkretiseringen av den pedagogiska plattformen samt en kemikaliesmart och hållbar materialanskaffning.

Arbetet med att följa måluppfyllelsen i grundskolan fortsätter genom kvalitetsdialoger och måldialoger samt på de regelbundna rektorsträffar som genomförs. I och med pandemin har många elever varit hemma i högre utsträckning, och undervisningen har fått förändras utifrån rådande förutsättningar. Förutom olika typer av insatser på organisationsnivå på skolorna så har lovskola och läxhjälp erbjudits för att, trots omständigheterna, ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen. De områden som eleverna har svårast att nå målen i är matematik och svenska som andraspråk.

Arbetet med likvärdig utbildning genom fokus på undervisning, ledarskap i klassrummet och en satsning på ett inkluderande förhållningssätt och tillgänglig lärmiljö fortsätter på skolorna. Arbetet med garanti för tidiga insatser fortgår och implementeringen av arbetet leds av språk-, läs- och skrivutvecklaren. De fortbildningsinsatser som sker kopplat till språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer att fortsätta under 2022. Arbetet sker i nära samverkan med central barn- och elevhälsa. Det handlar förutom ovanstående också om fortbildningsinsatser kring tillgänglig lärmiljö, ett mer främjande och förebyggande arbete i skolornas elevhälsoarbete.

Gymnasieskolan var under våren 2020 föremål för en nationell kvalitetsgranskning av hur gymnasieskolorna hanterar den pågående fjärrundervisningen utifrån de nationella styrdokumenten. Skolinspektionens bedömning var att Västerviks gymnasium lever upp till författningens alla krav. Under våren 2021 har särskild redovisning lämnats till barn- och utbildningsförvaltningen om fjärrundervisning. Under våren 2021 har Skolinspektionen meddelat att Västerviks gymnasium återigen är slumpmässigt utvalda att delta i en nationell kvalitetsgranskning med anledning av fjärrundervisningen och denna gång med fokus på hur skolan hanterar yrkesintroduktionen. I beslutet lämnade Skolinspektionen inga rekommendationer utan bedömde att undervisningen sker enligt författningens krav. Regelbunden information har under 2021 lämnats till barn- och utbildningsnämnden kring hur gymnasieskolan har kompenserat eventuellt utbildningsbortfall med anledning av fjärrundervisningen.

I gymnasieskolan har Teknikprogrammet startat hösten 2021. Teknikprogrammet samläser många kurser med Naturvetenskapsprogrammet.

Gymnasieskolan har fortsatt att arbeta för att skapa möjligheter för obehöriga elever att få ta del av yrkesprogrammen i form av yrkesintroduktion (IMY) och programinriktat val (IMV) med syfte att motivera elever att klara sina gymnasiestudier. I syfte att locka fler elever till yrkesprogrammen och säkerställa framtida kompetensförsörjning är gymnasieskolan också certifierad inom ramen för Teknikcollege. Teknikprogrammet ska certifieras inom ramen för Teknikcollege. I undervisningsmiljöerna på Industritekniska programmet har stora investeringar gjorts utifrån maskinparksinventering och ett nytt golv har gjutits för att kunna möta nya maskinkrav.

Under läsåret 2020 - 2021 har såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningens arbete helt präglats av den fjärrundervisning som skedde från november 2020. Omfattande och kvalitativt arbete genomfördes av alla medarbetare för att säkerställa undervisning. Utvärdering av distansunder-visningsperioden genomfördes bland annat vid gymnasieskolans digitaliseringsdag i augusti 2021 och för Komvux i samband med höstens uppstart för personalen. Under våren 2021 har riktade och regelbundna kartläggningar genomförts för att analysera och säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till mot bakgrund av den pågående och omfattande fjärrundervisningen. Särskilt stöd har satts in i framför allt ämnet matematik. Under vecka 14 genomfördes obligatorisk undervisning i matematik för elever som riskerar betyget F i någon av matematikkurserna, enligt förordning 2020:155. Närmare 100 av 140 kallade elever deltog i undervisningen. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att det vid varje nämnd under våren 2021 ska lämnas en redogörelse för hur elevernas kunskapsutveckling ser ut kopplat till den pågående fjärrundervisningen. Under hösten har extra undervisning planerats i samband med prövningar för såväl interna som externa elever.

Under våren genomförde gymnasieskolan en ekonomisk omställning motsvarande 7, 5 mnkr för att anpassa budget utifrån elevtalen. Under hösten 2021 har den sista delen i omställningen verkställts.

Under tiden med distansundervisning blev det påtagligt att eleverna inom vuxenutbildningen inte har en-till-en datorer. Eleverna har mycket olika förutsättningar, vilka Komvux har försökt att möta genom att under denna period låna ut datorer till elever utifrån behov.

Under 2021 har det varit fortsatt stor fokus på samverkan, både inom integrationsprojekt som exempelvis 100%, där Arbete och Kompetens och arbetsförmedlingen är två av Komvux samverkansparter, men även tillsammans med närkommunerna och Västerviks gymnasium gällande att arbeta för ett ökat utbildningsutbud inom framför allt yrkesutbildningar. Tillsammans med vuxenutbildningarna i Hultsfred och Vimmerby har Komvux också fortsatt att arbeta för utvecklad samverkan inom andra områden. Inom ramen av Studiestartstödet har flera personer kommit i gång med sina studier. Komvux har även arbetat med normer och värden samt har under hösten fokus på de riktade insatserna från Skolverket, framför allt SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Årsplaneringarna för SFI-flöden har setts över och har implementerats.

Förväntad utveckling/framtid

Det är svårt att i nuläget överblicka konsekvenserna av coronapandemin, och de måste förstås också ses i ett större perspektiv utifrån konsekvenser för individer och samhälle. Att grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen delvis bedrivits via fjärrundervisning under perioder av året samt att frånvaron i förskola periodvis varit relativt hög kan föra med sig konsekvenser för många av våra barn och elever där förskolan/skolan är en viktig fast punkt i livet. Samtidigt bedömer vi att elever i hög utsträckning fått den undervisning de har rätt till trots pandemin. För grundskolans del har simundervisningen dock inte kunnat genomföras fullt ut i åk 2. När det gäller gymnasie- och vuxenutbildningen är det flera undervisningsmoment på yrkesprogrammen som inte kunnat genomföras som planerat. På varje program finns dokumenterat vilka undervisningsmoment som återstår och hur de ska genomföras. Extra stödinsatser har genomförts på gymnasiet under våren, framför allt med fokus på matematik. Undantag från fjärrundervisning görs för prov, laborativa och praktiska moment. Introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan har hela tiden haft undervisning på plats.

I förskolan fortsätter implementeringen av läroplanens (Lpfö 18) nya delar, konkretiseringen av plattformen och uppbyggandet av ”Pedagogiskt centrum Inspira”. Arbetet med att stärka det demokratiska uppdraget och barns möjligheter att uttrycka sig och kommunicera är fortsatt prioriterat. I och med byggnationen av den nya förskolan Galaxen har man fattat beslut om en ny ledarorganisation för förskolan som ska verkställas under det kommande året. Den nya ledar-organisationen kommer ge rektorerna starkare gemensamma organisatoriska förutsättningar för att ta ett större gemensamt ansvar för våra barn och pedagoger. Arbetet framåt handlar dels om en omfördelning av arbetsuppgifter i de nya rektorsområdena, dels om att starta arbetet i ledarteamen för att utveckla nya strukturer, samarbetsformer och forum för pedagogiska frågor.

Grundskolans största utmaning är att anpassa undervisningen utifrån styrdokument och lokala förutsättningar kopplat till budgetutrymmet. En allt större del av eleverna har behov av stora anpassningar och särskilt stöd. Allt fler elever börjar grundskolan på en allt lägre språklig nivå, vilket skapar utmaningar för deras fortsatta lärande. Många kommuner placerar barn i HVB-hem i Västerviks kommun, vilket innebär en stor utmaning för vissa skolor. Detta innebär att den satsning kring NPF är en viktig del i att utöka kunskapen och kompetensen i arbetet kring hur man möter alla elever. Skillnaden mellan pojkars och flickors måluppfyllelse är ett område som skolorna fortsätter arbeta med under kommande läsår. Det finns också elever som behöver stöd i sin sociala utveckling, vilket även det ställer stora krav på undervisningen i fritidshem. Utifrån detta har grundskolan valt att även fortsättningsvis lägga fokus på tillgänglig undervisning i och med målet i verksamhetsplanen för 2022.

Grundskolans utmaning är även fortsättningsvis att öka måluppfyllelsen med koppling till de utvecklingsområden som beslutats. Under läsåret 2022/23 kommer en stor del av kompetens-utvecklingen ske kring implementeringen av Lgr 22.

Under senare delen av 2021 initierades samtal med presidierna för BUN, KS och kommundirektör med fokus på framtidens gymnasieskola i Västerviks kommun. Särskilda utmaningar har identifierats och uppdrag kommer att behöva formuleras kring dessa utmaningar.

Nya insatser för att säkerställa platser för arbetsplatsförlagt lärande arbetas det med inom ramen för Jobbkommissionens uppdrag.

Utifrån förändringar i studie- och yrkesvägledarbemanningen har fokuset på att möta individer tidigare i deras studieplaner fått stå tillbaka något för att hinna med det dagliga arbetet. Det är
fortfarande ett fokusområde. Arbetet inom DUA och projektet 100%-etablering kommer fortsatt att vara i fokus. Utifrån projektet 100% har SFI-scheman anpassats som en del i planen. Det har skett en del påverkan i och med pandemin vilket har medverkat till att delar av detta projekt har fått läggas på is och målsättningen är att återuppta dessa. Projektet omfattar flera olika aktörer, utbildningar och aktiviteter med målsättning att skapa förutsättningar för en mer intensiv språkutveckling och en bra samverkan kring individen.

Komvux verksamhetsplan innehåller många viktiga fokusområden. Bland annat kommer Komvux att fortsätta utveckla samverkan tillsammans med Vimmerby och Hultsfred, inom flertalet områden bland annat för att möta efterfrågan på utbildning och därmed se över utbildningsutbudet.

Ekonomisk redovisning

Barn- och utbildningsnämnden har för 2021 ett utfall på 878,4 mnkr vilket innebär ett underskott på 1,3 mnkr gentemot budget. Inom förvaltningen finns det en rad avvikelser mot budget i de olika verksamheterna. Grundskolan inklusive fritidshem och gymnasiet sticker ut negativt och förskola tillsammans med Komvux positivt.

Pandemin har haft påverkan även på 2021 års bokslut. Lönekostnader på förvaltningen har legat under budget, +0,6 mnkr, trots att en extra lönesatsning med ett engångsbelopp på 2 000 kr per pedagog har betalats ut under året, kostnad totalt på förvaltningen -2,2 mnkr. Förvaltningen har därtill tagit emot bidrag från Försäkringskassan för ersättning av sjuklönekostnader på +3,7 mnkr. Gymnasiet har även betalat ut ersättning till elever för mat under distansundervisningen under våren vilket kostade -2,2 mnkr, varav hälften ersattes av centrala medel genom beslut av krisledningsnämnden.

Den övergripande verksamheten landade på en negativ avvikelse på -0,4 mnkr. Det beror på att enheten för modersmål gått med underskott, vilket delvis beror på att förvaltningen fått in mindre statsbidrag från Migrationsverket än vad som var planerat i budget. Enheten för elevhälsa samt IT har gått med mindre överskott.

Förskolan lämnar +2,2 mnkr mot budget. Lönekostnaderna hamnade över budget med -0,4 mnkr, vilket delvis berodde på den extra satsningen på ett engångsbelopp om 2 000 kr till alla pedagoger, vilket kostade förskolan -0,56 mnkr. Förskolan har tagit emot bidrag från Försäkringskassan för sjuklönekostnaderna +1,5 mnkr och tagit emot mer bidrag från Skolverket för mindre barngrupper än vad som var antaget i budget med +1,7 mnkr. Dessa två delar sammantaget ger att förskolan lämnar +2,2 mnkr i överskott.

Den obligatoriska grundskolan och skolbarnomsorgen visar ett underskott på -4,2 mnkr mot budget.
Lönekostnaderna för grundskolan inklusive skolbarnomsorg landade på ett underskott på -3,8 mnkr gentemot budget. Dels handlar underskottet på lön om den extra satsningen på ett engångsbelopp om 2 000 kr till alla pedagoger vilket kostade verksamheten -1,2 mnkr, detta låg utanför budget. Dels var det flera skolenheter som gick med underskott både under våren och några som även gick med underskott under hösten. Fler större negativa avvikelser mot budget var att skolskjutsen gick med underskott på -1,8 mnkr mot budget och att statsbidragen från Migrationsverket blev -1,8 mnkr lägre än förväntat i budget. På plussidan finns det extra bidraget Skolmiljarden som stärkte verksamhetens resultat med +2,8 mnkr, samt ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader på +1,8 mnkr.

Gymnasiet visar ett underskott på -2,5 mnkr mot budget. På plussidan finns klart lägre lönekostnader gentemot budget, vilket till största delen beror på vakanser. Gymnasiets resultat har under året också förstärkts med +0,9 mnkr genom Skolmiljarden. Utbetalning av ersättning för skolluncher till elever under vårens distansundervisning har kostat -2,2 mnkr, hälften beslutade krisledningsnämnden skulle tas av centrala medel. Den extra satsningen på ett engångsbelopp om 2 000 kr till alla lärare, kostade gymnasiet -0,3 mnkr vilket låg utanför budget. Gymnasiet har fått in mindre statsbidrag från Migrationsverket med -1,8 mnkr än vad som antogs i budget. De interkommunala kostnaderna var högre än förväntat, -1,1 mnkr mot budget. Även inköpen låg högre än budgeterat, vilket delvis beror på ett större inköp av datorer som var planerat 2020 men där datorerna på grund av leveransproblem inkom först under 2021. Dessa negativa poster föranleder underskottet i bokslutet på -2,5 mnkr.

Komvux och SFI lämnar +3,7 mnkr i överskott gentemot budget. Överskottet kan kopplas mot flera delar, och en av de större är de lägre lönekostnaderna gentemot budget. Det främsta skälet till överskottet på lön är vakanser. Avräkning av statsbidraget för yrkesvux har givit +0,3 mnkr mer statsbidrag än vad som låg i budget, även lägre interkommunala kostnader +0,9 mnkr än vad som fanns i budget, har bidragit till överskottet.

Totalt hamnar BUN på -1,3 mnkr i underskott gentemot budget.