God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

1 579,2

Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket betyder att det ekonomiska resultatet ska vara positivt sett över en längre period. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt. Varje kommun bestämmer själv de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås.

Ett skäl för att överskott krävs, i den kommunala verksamheten likväl som i bolagen, är att kunna möta behovet av framtida investeringar och då undvika ökad upplåning. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda i kommunen tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser och för att inte få en ryckighet i ekonomin, eller behöva vidta panikåtgärder.

Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhets-perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsredovisningen är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om.

Utvärdering av kommunens finansiella ställning

För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är:

Sammanfattande bedömning

Västerviks kommun har en stabil ekonomisk ställning med positiva resultatnivåer – om än sjunkande åren före pandemin. Årets resultat blev betydligt bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på olika effekter av coronapandemin. När budgeten för 2021 arbetades fram var pandemin relativt ny och alla kurvor pekade nedåt vilket gav utslag på skatteprognoserna. Under 2021 studsade konjunkturen tillbaka – både nationellt och globalt – vilket gjorde att skatteprognoserna under året förbättrades kraftigt. Staten har förutom rena bidrag som Skolmiljarden och äldreomsorgssatsning även lämnat ersättning för de första två veckornas sjuklönekostnader under delar av året. Totalt har kommunen fått 9,2 mnkr i sjukersättning (föregående år 20,3). Ett bidrag på 0,7 mnkr för sjukvårdsmaterial avseende december 2020 har även beslutats resultatförts 2021.

Skatteintäkter och generella bidrag för året blev mycket bättre än budget (+61,5 mnkr). Förklaringarna är den oväntat snabba återhämtningen i svensk ekonomi med ökande skatteintäkter som följd. Kommunen har även fått bidrag i form av den så kallade Skolmiljarden och generella bidrag till äldreomsorgen med 24,4 mnkr. Övriga avvikelser mot budget är realisationsvinster + 6,6 mnkr, ökad pensionskostnad – 6,6 mnkr och ökade av- och nedskrivningar med -1,3 mnkr.

Soliditeten är stabil och fortsätter att öka. Vi bedömer att kommunen har en bra grund att stå på för att förhålla sig till en omvärld med tvära kast, både politiskt och ekonomiskt. Detta har vi sett prov på under de två senaste turbulenta åren. Styrelser och bolagsledningar har täta dialoger med kommunledningen och bolagen visar på stabila resultatnivåer. Det ger en trygghet inför de framtida investeringar som den demografiska utvecklingen medför och där bolagen kommer att vara viktiga.

För 2021 har KF beslutat om två finansiella mål för kommunen. Det ena är att resultatet ska uppgå till minst 0,1 % av skatteintäkter och kommunal utjämning (det vill säga 2,1 mnkr). Under året ändrades budgeterat resultat i och med att KF i december beslutade att socialförvaltningen fick nyttja 8,7 mnkr ur RUF (resultatutjämningsfond) för att täcka ett prognosticerat underskott på grund av pandemin. Nytt budgeterat resultat blev då -6,6 mnkr. Årets resultat överstiger målet, främst tack vare kraftigt ökade skatteintäkter mot budget och statliga bidrag till skolan och äldreomsorgen.

Det andra finansiella målet är att kunna finansiera investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar) sett över en femårsperiod. Kommunen har under 2021 investerat 64,0 mnkr. Investeringsbudgeten för 2021 är beslutad till 100,4 mnkr men nåddes inte av olika anledningar. (Se vidare under Finansiella rapporter, Investeringsredovisning). En stor del av de investeringsintensiva verksamheterna återfinns i de kommunala bolagen. Årets investeringar ryms inom investerings-utrymmet (resultat och avskrivningar sett över fem år) och målet om självfinansiering har uppnåtts.

Kommunfullmäktige har fastställt 23 mål (inklusive de två finansiella), 25 uppdrag och 6 prioriterade områden i budget 2021. Under året nås 21 av 23 mål (91 %) och 22 av 25 uppdrag (88 %) och 5 av 6 prioriteringar (83 %). Totalt uppfylls 89 % av mål, uppdrag och prioriteringar. Det är en förbättring jämfört med 62 % föregående år. Flera av de mål och uppdrag som inte nås innebär ett långsiktigt arbete och en del har störts av coronapandemin.

Kommunen har ett positivt balanskravsresultat och nettokostnaderna understiger nettointäkterna samtidigt som soliditeten är stabil och utvecklas positivt. Primärkommunen har fortfarande inga lån. Kommunens rating av kreditvärdighet hos Kommuninvest är fortsatt mycket god. Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning uppnås i kommunen.

Resultat och kapacitet

Resultat och kapacitet visar vilken balans kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden. Här beskrivs den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt samt investeringsutvecklingen. Vid bedömning av resultatnivån utifrån perspektivet god ekonomisk hushållning bör beaktas att delar av kommunens åtagande för pensioner gentemot personalen redovisas som en ansvarsförbindelse och de årliga förändringarna påverkar därför inte resultatet enligt gällande regler för redovisningen (den s.k. blandmodellen).

Kommunkoncernens resultat framgår i tabellerna nedan, totalt och per enhet.

 *Resultatet för koncernen är inte jämförbart då man from 2020 redovisar bolagens resultat efter skatt.

Intäkter och kostnader

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar och pensionsåtaganden. De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkter och generella statsbidrag. De utgör 84 % av kommunens totala intäkter och är helt avgörande för verksamheternas finansiering. Storleken på dessa intäkter är beroende av dels nivån på skatten, dels skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats har de senaste åren varit oförändrad 21,16 kr per beskattningsbar hundralapp. Medelskattesatsen i riket år 2021 är 20,71 kr (20,72 föregående år). Västervik ligger därmed 45 öre över riket. Snittet i Kalmar län är 21,90 (21,89 föregående år) vilket innebär att Västervik ligger 74 öre under. Västerviks kommun har de senaste åren legat på 89 % av medelskattekraften i riket, för 2021 är den 88 %. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för 2021 blev 2 392,9 mnkr vilket är en ökning med 5,2 % jämfört med 2020. Övriga intäkter för kommunen består främst av taxor, avgifter och bidrag som för 2021 uppgår till 440,3 mnkr (442,1). Både 2020 och 2021 är påverkade av pandemin med ersättning för coronakostnader och sjuklönekostnader från staten. Samtidigt också en minskning av bidragen från Migrationsverket. Intäktssidan påverkas även av att uthyrning av lokaler minskat och att markhyror och avgifter subventionerats på grund av pandemin.

Nedan ses utvecklingen för kommunens nettokostnader (det vill säga kostnader efter avdrag för intäkter från taxor och avgifter) i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag de fem senaste åren.

En översiktlig sammanställning av intäkter, kostnader och resultat med jämförelse föregående år framgår i tabellen nedan.

Båda åren har påverkats mycket av pandemin och kan inte anses representera ”normalår”. Bidragen har minskat med 26,3 mnkr främst på grund av att kommunerna under 2020 fick stora statliga bidrag för att täcka pandemikostnader. Båda åren har staten ersatt en viss del av sjuklönekostnaderna, med 20,3 mnkr under 2020 och med 9,2 mnkr för 2021. Skatteintäkterna har ökat med +61,5 mnkr mot budget och +74,7 mnkr mot föregående års utfall. Under hela 2021 har vi sett en stark återhämtning av konjunkturen vilket lett till stora ökningar av skatteintäkterna. Även generella statsbidrag och utjämning har ökat mot föregående år med +42,5 mnkr. Personalkostnaderna har ökat med knappt 40 mnkr vilket förklaras av den budgeterade löneökningen på 2,3 %. Det finansiella nettot 2020 påverkades negativt av lösen av ett avtal med framtida räntebetalningar för VA -utbyggnaden på Hornslandet till Västervik Miljö & Energi AB med 5,8 mnkr. Bortser man från den posten är åren jämförbara i utfall.

Budgetföljsamhet

En väsentlig förutsättning för att nå en ekonomi i balans är att budgeten följs. En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Kommunstyrelsen och nämn­derna följer den ekonomiska utvecklingen genom månadsrapporter under löpande år. Kommun­fullmäktige får delårsrapport och årsbokslut varje år. Nämnderna ansvarar för att hålla budget och vid befarade avvikelser ska nämnden tillsammans med kommunstyrelsen vidta åtgärder. Nedan ses utfall jämfört med budget per nämnd.

* Inklusive RUF på 8,7 mnkr, exklusive RUF 0,6 % avvikelse

Budgetföljsamheten får anses god, då de avvikelser som ses kan förklaras med de extrema år som coronapandemin inneburit för verksamheterna. Socialförvaltningen visar ett bättre resultat än budget främst på grund av sjukersättningen som utgått under del av året, förändrade förutsättningar för ett statsbidrag samt tillskott av RUF med 8,7 mnkr. Räknar man bort RUF-tillskottet är budgetavvikelsen endast 0,6 %. Miljö- och byggnadsförvaltningen visar också ett plusresultat mot budget vilket främst förklaras av vakanser och sjukskrivning. Kommunstyrelsens förvaltning visar också ett positivt resultat mot budget. Detta förklaras främst av lägre kostnader kopplade till försörjningsstöd. Totalt visar nämnderna ett överskott mot budget med 18,8 mnkr vilket totalt är en budgetavvikelse på 0,8 % (0,4 % exklusive RUF).

Bolagens budgetföljsamhet framgår av tabellen nedan. Ytterligare kommentarer kring budget-avvikelserna framgår av respektive nämnds och bolags verksamhetsberättelse.

Investeringar – sammanfattningsvis

Mycket av den investeringsintensiva verksamheten finns i kommunens bolag som de senaste åren legat på höga investeringsnivåer. En tioårsplan har under 2021 tagits fram för att styra bolagens investeringar och upplåning så att koncernnyttan optimeras. I kommunen har en femårsplan tagits fram. Kommunen har som mål att självfinansiera sina investeringar sett över fem år medan bolagen har olika grad av självfinansieringsmål som fastställs i ägardirektiv och budget.

Nedan ses totala investeringar i kommunen och bolagen de senaste åren. I uppgiften i tabellen har hänsyn inte tagits till koncerninterna köp.

Pensionsskuldens utveckling

Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsrättigheter som har intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. I balansräkningen under avsättningar redovisas endast pensionsutfästelser kommunen har gjort från och med 1998. Hela den individuella delen av premien enligt det pensionsavtalet –
PFA 98 – utbetalas till enskild förvaltning. Den redovisas som kortfristig skuld. Kommunens pensions-medel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Under året har pensionsskulden räknats om enligt Rips 21 med nya livslängdsantaganden vilket innebar att kostnaderna för året ökades med ca 6,6 mnkr. Kommunens totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt framgår av tabellen nedan.

Här nedan ses Skandias beräkningar och prognoser över pensionsskuldens utveckling per 21-12-31.