Riksintressen

Vissa områden kan ha så pass höga värden och är så pass unika i sig att de kan vara av nationell betydelse. Ett sådant område kan pekas ut som områden av riksintresse för ett visst samhällsintresse.

Områdena kan vara betydelsefulla av olika skäl. Exempelvis höga värden för natur, kultur eller friluftsliv som måste bevaras. Även betydelsefulla vägar, järnvägar och järnvägsstationer kan pekas ut så att de förblir lätta att nyttja. Täkter för att utvinna en viss resurs såsom värdefulla ämnen och mineral kan pekas ut. Områden som är betydelsefulla för att utvinna energi kan också pekas ut. Liksom fiskevatten som har betydelse för yrkesfisket.

Hur bestäms det vilka områden det gäller?

Riksintressena finns nämnda i lagen, i miljöbalken 3:e respektive 4:e kapitlet. Beslut
med stöd av riksintressena enligt 3 kapitlet får inte strida mot bestämmelserna i 4
kapitlet, då skyddet för riksintressen enligt 4 kapitlet är starkare.

I miljöbalken 3:e kapitlet nämns bara allmänt de ändamål som gör att ett område kan vara av riksintresse. Det kan vara både värden för bevarande och för exploatering. De faktiska geografiska områdena i pekas sedan ut i dialog mellan stat och kommun. De statliga myndigheterna anger områden som de anser är av riksintresse. Vilken myndighet som har ansvar för vad framgår av förordningen om hushållning med mark- och vattenområden med mera. Dessa anspråk från olika myndigheter ska sedan behandlas i kommunernas översiktsplanering. I det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena, i dialog med kommunen. Kommuner kan då föreslå att lägga till nya, ändra, eller ta bort områden av riksintresse.

I det 4:e kapitlet i miljöbalken står de geografiska områdena skrivna direkt i lagtexten. Det är riksdagen som beslutar om dem.

Vad innebär det att ett område pekats ut som riksintresse?

Pågående användning av marken påverkas inte. Det är bara när markanvändningen ska ändras, och när denna markanvändning behöver någon form av beslut från en myndighet för att kunna genomföras, som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse. Det kan vara beslut som fattas av domstol, statlig myndighet eller regeringen, men också kommunala beslut. Det är alltså den som beslutar som måste ta hänsyn till ett område är av riksintresse.

Om den ändrade markanvändningen i beslutet bedöms innebära ”påtaglig skada” på ett riksintresse så är huvudregeln att ändringen inte kan få tillstånd. Riksintresset träder då in som en stoppbestämmelse. Den kommunala översiktsplanen är en del av beslutsunderlaget för beslutet. Det beror på att översiktsplanen är en del i processen att ange områdena av riksintresse, se ovan.