Skogarna i Tjust

Västerviks kommun har en mycket varierad natur som till största delen består av skog.
Mycket av skogen är så kallad produktionsskog, alltså skog som planteras och avverkas för träindustrin. Vi har också gammelskog och naturskog. Denna typ av skog har ofta höga naturvärden eftersom människan inte starkt påverkat den. 

Eklandskapet

Eklandskap med grova, gamla ekar, inslag av död ved och håligheter är idag starkt hotade i Europa. Sverige har ett ansvar att bevara dessa miljöer. För att bevara dem behöver de skötas för att markerna inte ska växa igen. Detta görs bland annat genom bete och viss röjning. I Västerviks kommun kan du besöka eklandskap på ett flertal platser. Ett exempel på ett tillgänglighetsanpassat och välbesökt reservat är Gränsö.

Tallhedarna

Tallhedarna erbjuder en annan typ av naturmiljö som upplevs ganska olik eklandskapets. Tallhedarna är kala och har ett tunt jordlager. På många tallhedar finns senvuxna, gamla tallar och död ved. Men här finns också ofta inslag av en del blommande buskar och träd på sina ställen. Tallhedarna ger solexponerade, varma marker och är viktiga miljöer för många värmekrävande arter.

Naturreservaten 

I Västerviks kommun finns för närvarande 38 naturreservat. Varje reservat har sin egen skötselplan och syfte till varför miljön är värd att bevara. Länsstyrelsen ansvarar för skötsel och tillsyn av alla reservat utom Gränsö och Tändsticksberget, som är kommunala reservat. Du hittar mer information om reservaten här Naturguide till Västervik — Naturkartan

Det bergiga landskapet

Västerviks kommun är till stor del väldigt kuperat med varierande topologi. I norra kommundelen finns höga berg i kontrast till djupa dalar. Västerviks kommuns berggrund består till största delen av graniter, kvartsiter och gnejser. Jordarten består till största delen av morän med stora block och stenar, grus, mo och lera. Bergarter som är vanligt förekommande är granit, kvartsit, och diorit, dioritskiffer och gabbro.

Det gamla odlingslandskapet

Än idag kan du hitta spår som skvallrar om hur landskapet för länge sedan sett ut och vad det använts till. Ofta har odlingsmarkerna brukats mer intensivt och expanderat, men på mycket små och svårbrukade marker har de ofta blivit något helt annat. Kanske har de växt igen, blivit betesmark eller så har platsen bebyggts.
På en del platser kan du hitta intressanta spår av äldre tiders jordbruk i form av exempelvis fossila åkrar, stensträngar och odlingsrösen. Ett annat markslag som i äldre tider var av stort ekonomiskt värde var ängsmarken.
Idag har ängens tidigare syfte försvunnit i och med att vi nu odlar hö på åkern istället för att hämta hö på ängsmarken. Men ängsmarkerna var också betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Därför görs idag insatser för att föra in de blommande markerna i landskapet genom exempelvis stadsängar, eller att odla ängsväxter längs åkerkanter.
Vill du veta mer om ett områdes kulturgeografiska historik? Läs ut mer av landskapet genom att söka i Historiska Kartor och Akter eller Fornsök