Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Västerviksforskare får internationell uppmärksamhet för synen på ADHD

2022-11-16

Bild på Emma Sorbring och Christoffer Hornborg.

Den internationella vetenskapliga tidskriften Frontiers har publicerat en artikel, skriven av forskare som arbetar på Campus Västervik. Christoffer Hornborg och Emma Sorbring vill genom artikeln, som de har skrivit tillsammans med två andra forskare, bredda förståelsen för orsakerna bakom diagnosen ADHD.

Artikeln publicerades i Frontiers den 3 november i år. Christoffer Hornborg är forskarstuderande på Campus Västervik och Emma Sorbring är vetenskaplig ledare på Campus Västervik samt professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst. Att artikeln har publicerats i Frontiers ser Emma Sorbring som en kvalitetsstämpel.

Att forskningen vi producerar i Västervik publiceras i internationella tidskrifter visar att det vi gör har hög kvalité, eftersom en artikel enbart publiceras efter hård granskning av andra forskare. Dessa tidskrifter är också en av de viktigaste kanalerna för att sprida kunskap inom akademin och därmed få kontakt med andra forskare inom området, både nationellt och internationellt, säger Emma Sorbring.

Vill bredda förståelsen för ADHD

Christoffer Hornborg är en av de författare som har arbetat mest med artikeln. De två andra författarna, utöver Emma Sorbring, är Soly Erlandsson, vid Högskolan Väst, och Nicolas Dauman, vid universitet i Poitiers i Frankrike. I artikeln lyfter forskarna fram faktorer bakom den allt vanligare diagnosen ADHD, som vetenskapen ofta bortser från.

Vi anser att ADHD bör förstås som ett resultat både av individens biologiska sårbarhet, psykologiska historia och samhälleliga faktorer, säger Christoffer Hornborg. ADHD är liksom många andra diagnoser överrepresenterat bland personer som i vissa avseenden har det sämre ställt än andra, exempelvis har upplevt traumatiska livshändelser, bor i fattigare bostadsområde, har föräldrar med högre stressnivå och lägre inkomst och så vidare. Att endast se utvecklingen av ADHD-symtom som en genetiskt orsakad nedsättning är därför en alltför smal förståelse.

I artikeln presenterar forskarna en sammanställning av den forskning som ibland förbises, och som undersöker på vilket sätt ADHD-symtom också hänger samman med individens livshistoria, relationer och andra psykosociala faktorer.

Vad kan reaktionerna tänkas bli på artikeln?

De kommer säkerligen vara blandade. Psykiatriska diagnoser har alltid väckt en ganska polariserad debatt. När det gäller diagnoser hos barn finns risken att studier av psykosociala faktorer tolkas som att man skuldbelägger föräldrarna. Men det handlar snarare om att illustrera hur människor har olika förutsättningar, och att ett ojämlikt samhälle skapar ökad ohälsa. Vår förhoppning är att man ska få upp ögonen för hur olika former av stress och utsatthet bidrar till utvecklandet av psykiatriska symtom. Men också hur ekonomisk, psykologisk och social trygghet utgör skyddsfaktorer, säger Christoffer Hornborg.

Läs artikeln “Is ADHD a way of conceptualizing long-term emotional stress and social disadvantage?”

Sidan senast granskad den 16 november 2022