Barns och ungas livsvillkor
Organisering av socialt stöd till barn och unga
Forskningsstudien beskriver ett samverkansarbete mellan elevhälsan och en fritidsgård i en landsbygdskommun. Den visar att samarbetet har möjliggjort för de vuxna som möter barnen att identifiera och fånga upp de barn som är i behov av stöd och sedan hjälpa dem att själva söka rätt form av stöd. Slutsatsen som dras är att elevhälsan, särskilt skolkuratorer, behöver ökade resurser och möjlighet att samarbeta med fritidsledare, för att kunna lägga den tid på förebyggande arbete och relationsbyggande med barn och unga, som behövs. Resultaten kan göra nytta för de flesta som jobbar med barn i sin vardag och utgöra ett viktigt underlag för beslutsfattare.
Läs avhandlingen "Organisering av socialt stöd till barn och unga – samverkan mellan elevhälsoteam och fritidsgård"
Blivande studenters intresse och förutsättningar för högre utbildning
Studien vill bidra till utvecklingen av kunskap om intresset för högre studier hos gymnasie- folkhögskole- och Komvuxelever på landsbygden. Studien visar två dimensioner som har betydelse för framtida högre studier: den privata dimensionen som handlar om berättelser om familj och vänner, och den akademiska dimensionen som beskriver den akademiska miljön och forskningens betydelse för den akademiska miljön som helhet.
Läs artikeln "Future students’ stories about higher education"
Tjänstemän och politikers lärande i arbetet med ungas inflytande på landsbygden
Forskningsstudien har fokus på förutsättningar för politikers och tjänstemäns lärande i deras arbete med att öka barns och ungas inflytande. Studien bygger på observationer, dokument och dialog med politiker och tjänstemän i en mindre kommun. Den rör deras arbete med en modell som är tänkt att stärka barns och ungas inflytande.
Om ungdomars syn på framtida arbete
I den här forskningsavhandlingen ingår en studie som visar hur ungdomar i norra Kalmar län tänker kring sina framtida yrkesval. I intervjuer med ungdomarna har det bland annat framkommit att familjen och platsen de bor på har stor inverkan – större än vad sociala medier har.
Att motverka och förebygga problematiskt skolfrånvaro
Den här forskningsrapporten beskriver hur Campus Västervik tillsammans med Centrala barn- och elevhälsan i Västerviks kommun har arbetat med att öka kunskapen om problematisk skolfrånvaro. Projektet har också handlat om hur man stärker och utvecklar samverkan mellan professionella i Västerviks kommun för att bättre hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro.
Att motverka och förebygga problematiskt skolfrånvaro
Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Forskningsrapport som beskriver en nollpunktsmätning i ett projekt om att öka kunskaper om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med nollpunktsmätningen var att ge projektgruppen ett konkret utgångsläge och en startpunkt för projektets fortsatta genomförande. En nollpunktsmätning är ett sätt att ta reda på var man står innan en förändring tar sin början.
Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Integration i landsbygdsförskolor
Forskningsrapport om tre landsbygdsförskolors erfarenheter med att ta emot nyanlända familjer under 2015–2016 och därefter. I studien ingår bland annat pedagogernas berättelser om hur de arbetat för att ta de första stegen mot integration och inkludering. Rapporten bygger på avhandlingen "Från monolog till dialog".
Integration i landsbygdsförskolor
Från monolog till dialog
En avhandling om landsbygdsförskolors arbete med integration av nyanlända familjer. Studien visar bland annat att pedagogerna har gått till att använda mer dialog än monolog i samtal med föräldrar och barn.
Barnperspektiv vid beslut om ekonomiskt bistånd
Rapporten beskriver arbetet i projektet "Barnperspektiv vid beslut om ekonomiskt bistånd”, som bland annat undersökte hur försörjningsstödsverksamheten i Västerviks kommun arbetade med barnperspektivet 2019. Projektrapporten är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag för beslutsfattare och socialsekreterare.