Folkhälsorådet

Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. De elva målen kan ge ett svar på kommunens sociala hållbarhet.  

Nationella målområden:

1: Delaktighet och inflytande i samhället      
2: Ekonomisk och social trygghet
3: Trygga och goda uppväxtvillkor            
4: Ökad hälsa i arbetslivet
5: Sunda och säkra miljöer och produkter  
6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7: Gott skydd mot smittspridning              
8: Trygg o säker sexualitet, en god reproduktiv hälsa
9: Ökad fysisk aktivitet                             
10: Goda matvanor och säkra livsmedel
11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Strategi för folkhälsoarbete i Kalmar län 2011-2015
En gemensam strategi för att främja hälsan har antagits i länet. En strategi måste ha sin grund i en samlad process och ta sin utgångspunkt från ett folkhälsovetenskapligt synsätt.
Strategins syfte är ”att visa hur prioriteringarna på lokal nivå ska ligga till grund för
bildandet av fokusområden på länsnivå”. Dessutom ska den ”visa framgångs-faktorer för ett effektivt folkhälsoarbete och öka förutsättningarna för god samverkan samt bidra till tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan länsaktörerna kring folkhälsofrågorna”. Utmaningar Alla i samhället vill ha en god hälsa och en god välfärd. Verkligheten visar dock inte detta och hälsoläget är såväl ojämlikt som ojämnt. Stat, landsting och kommun måste agera i riktning mot ett mer hälsofrämjande samhälle. Nationella insatser sker just nu och i den närmaste framtiden kring ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak), Ungdomspolitik, en eventuell nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Folkhälsoarbetet ska ske tvärsektoriellt och genomsyra hela kommunen. Samtliga verksamheter i ett samhälle har ett folkhälsoansvar och där måste kommunen vara den drivande aktören.  

Folkhälsoplanens syfte/utmaningar under kommande 4 år är:

att en samordning och ett brett engagemang för folkhälsofrågorna på individ, grupp- och samhällsnivå bedrivs.
att arbetet med integration, funktionshinder och barnperspektiv är tydligt inom kommunens förvaltningar  
att kommunen skapar större förutsättningar för en aktiv fritid för alla.  
att det finns en ANDT-plan samt att det förebyggande arbetet är samordnat och sker med andra organisationer.  
att det förebyggande arbetet kring barn och ungdomar lyfts i områden såsom delaktighet, trygghet, olycksförebyggande arbete samt sex- och samlevnad och är mer tydligt förankrat och samordnat i berörda kommunala verksamheter.  

Prioriterade målområden för Västerviks kommun 2012-2015 Kommunen kommer att prioritera områdena 1, 3, 9 och 11.  

Folkhälsoarbete sker redan idag ibland annat ”Rådet för funktionshinder”, ”Demokratiberedningen”, ”Integrationsrådet”, Projektet ”Ung och Trygg” samt Enheten för arbete och kompetens. Det finns också kopplingar bland annat till kommunens ”Strategiska plan 2012-2014”, ”Vision 2025”, ”Översiktsplan för 2025”, ”Hållbarhetsarbetet” samt kommande LUPP-enkät”(lokal uppföljning av ungdomspolitik som genomförs hösten 2012) när det gäller befolkningens möjligheter till en god hälsa.  

Mer detaljerad information om folkhälsofrågor hittar du här:

• Statens Folkhälsoinstitut
  

Sidan uppdaterad 2013-03-04
av Anders Strömbäck