Processen inför kulturstrategin

Kontakt kring kulturfrågor

Kulturchef

Maria Rudbo, 0490-25 40 45 maria.rudbo@vastervik.se

Kulturhandläggare

Ann-Sofie Pettersson, 0490-25 55 28, ann-sofie.pettersson@vastervik.se

Kultursamordnare

Mårten Öhrling, 0490-25 40 49, marten.ohrling@vastervik.se

Koordinator

Kerstin Rollsjö ,0490-25 55 04, kerstin.rollsjo@vastervik.se

Bibliotekschef

Katrin Ryrfeldt, 0490-25 55 10, katrin.ryrfeldt@vastervik.se

Kulturskolechef

Peter Andersson, 0490-25 56 71, peter.andersson@vastervik.se

Adress

Besöksadress: Mejeriet ungdoms & kulturhus, Vårdträdsplan 3
Postadress: Västerviks kommun, Kulturenheten, 593 80 Västervik

Ansvarig förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

vasterviks.kommun@vastervik.se

Ansvarig nämnd

Kommunstyrelsen
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

kommunstyrelsen@vastervik.se

Kontakta Västerviks kommun

(Om du vill vara anonym kan du välja att inte fylla i din e-post. Observera att du då inte kan få något e-postsvar från oss.)

Medborgarnas tankar kring förslag till kulturstrategi (tidigare kulturplan) för Västerviks kommun

Konst- och kulturverksamhet skapar viktiga mötesplatser för människor av alla slag. Medborgarnas idéer och synpunkter är viktiga när man planerar för framtiden.
Under 2014 har många dialogmöten genomförts med olika aktörer.

Vi har bland annat mer riktat samtalat med:

  • Föreningar, 
  • stiftelser, 
  • studieförbund, 
  • entreprenörer, 
  • äldreorganisationer, 
  • barn och unga runt om i kommunen.

Under våra dialogmöten har vi berört frågor ur ett brett kulturperspektiv. Det handlar om att vi både ska kunna få se och uppleva konst och kultur, men också om att vi ska ha möjlighet att själva vara delaktiga. Och så har vi förstås delgivit varandra våra visioner!

Öppna Kulturforum

Alla som bor i Västerviks kommun har också haft möjlighet att delta i Öppna Kulturforum som anordnades under hösten 2014. Där diskuterades konst- och kulturfrågor tillsammans med andra under olika tema-kvällar. Rubrikerna för dessa kvällar var:

  • Konstnärliga uttryck och kreativa näringar, Ankarsrum. 
  • Kulturen som mötesplats, Gamleby. 
  • Barn- och ungdomskultur, Västervik. 

Barn och ungas tankar kring kultur

Vad morgondagens kultur innehåller vet vi inte ännu…

Under våren 2014 diskuterade vi kultur på våra mötesplatser/fritidsgårdar runt om i kommunen. Vi har träffat unga mellan 12-23 år och fördelningen mellan killar och tjejer har varit jämn.

Dialogmöten med unga har framför allt genomförts på fritidsgårdarna i

  • Ankarsrum. 
  • Gunnebo. 
  • Åby Herrgård, Gamleby.
  • Överum. 
  • Mejeriet Ung, Västervik.

Här kommer information om vad som framkommit genom Dialogmöten och Kulturforum:

Vad tycker du om Västervik som kulturkommun?

Självförtroendet måste öka. Öppna upp de verksamheter som finns och få dem att förstå att de har något som är unikt och värdefullt.

Det är viktigt att kompetensen kring kultur ökar även bland allmänheten. Kommunen har ett väldigt viktigt uppdrag när det gäller att sprida kunskap om kultur, att arrangera kompetensutveckling och att lyfta blicken utåt genom att ansvara för omvärldsbevakning.

Kulturen är en viktig del av samhällsutvecklingen och måste vara en självklar del av alla kommunala verksamheter. Bland annat föreslås att fler förvaltningar och bolag ska ha uppdrag att stötta kulturområdet för att skapa förutsättningar att erbjuda avgiftsfria kulturupplevelser. Det skulle till exempel kunna handla om arrangörsstöd, fri markupplåtelse och fria tjänster från de kommunala bolagen.

Kulturen måste både få vara ett mål i sig men även en metod, ett medel för att uppnå andra mål.

Kunskap, strategi och självförtroende lyfts som viktiga faktorer för att kulturområdet ska utvecklas. ”Man måste tro på kulturen och att man är bra nog. Ofta kommer insikten om vad man har utifrån. Kunskapsbristen är stor.” Man framhåller vikten av att ha en strategi för vart kulturen är på väg och vad man vill, både övergripande och på detaljnivå. Man anser också att kulturplanen kommer att vara ett viktigt marknadsföringsdokument.

Kultur ökar samförståndet i samhället.

De allra flesta anser att dialogen kring kulturplanen känns positiv. Att vi nu tillsammans har tillfälle att synliggöra de kulturella tillgångar vi har, utveckla det som redan görs men att detta arbete kanske också kan resultera i en förstärkning av området. Man påpekar dock vikten av att den kommande kulturplanen blir ett levande dokument där man kan se vart vi är på väg samt att tydliggöra ansvarsfördelningen för de olika områdena.

Hur ökar vi kunskapen om konst och kultur?

För att öka kompetensen kring konst och kultur föreslås bland annat:

  • Kommunstyrelsen bör få en kort presentation av kommande kulturevenemang på sina sammanträden.
  • Satsa mer på utbildning om konst och kultur i skolan. Estetiska lärprocesser och kompetent personal är avgörande.
  • Lokalpressen måste skriva om arrangemang och kulturprogram INNAN något ska ske.
  • Workshops, prova på kurser, mångkultur. Det behövs nya influenser och idéer från professionella utövare, föreläsare, utställare och mentorer utifrån.
  • Tillfällen till personliga möten – fler mötesplatser.
  • Turistbyrån måste arbeta mer med kulturområdet.
  • Man bör uppmärksamma sambandet mellan hälsa och kultur. Föreläsningar i ämnet behövs.
  • Kulturguider under inflyttarservice kan ge vägledning om vad det finns för kultur i kommunen för nyinflyttade och andra intresserade.
  • Tillfällen till fler offentliga fria arrangemang där man får chans att prova på olika aktiviteter.
  • Erbjud alla de ideella krafter som bär kulturlivet utbildning, erfarenhetsutbyte, nya idéer etc.

Förutom ledorden kunskap, strategi och självförtroende har några områden särskilt uppmärksammats av medborgare och aktörer som deltagit i de olika diskussionerna. Nedanstående rubriker kan ge oss en vägledning om vad vi behöver arbeta lite extra med för att kulturlivet ska utvecklas i rätt riktning.

Rubrikerna är:

Kulturen – en del av vår vardag

”Kulturen är viktig för besökare, men viktigast för kommuninnevånarna.”
Här påpekar många att kulturen måste vara tillgänglig för alla kommuninnevånare. Kulturen är en del av vår vardag och det är viktigt att det finns en väl utvecklad struktur för att tillgängliggöra kulturen. Man anser att det är bra att satsa på barn och unga men framhåller också att det är viktigt att alla får tillgång till kultur, oavsett var man bor eller hur gammal man är. Vissa äldre känner sig förbisedda och tycker t.ex. att pensionärsföreningar borde ha samma förutsättningar som andra föreningar. Här pekar man specifikt på fördelning av föreningsbidrag.

Man pekar också på att det är viktigt att kulturen tydligt finns med i turiststrategin. Kommunens utbud måste fokusera mer på innehåll, annars mister sociala medier och hemsidor sin funktion.

Studieförbunden har tillsammans en bred verksamhet inom kommunen. Vissa studieförbund har större andel kvinnor inom sin verksamhet medan andra studieförbund attraherar fler manliga deltagare. Dock känner sig befolkningen på landsbygden i viss mån exkluderade, specifikt i södra kommundelen.

Större mångfald

Här påpekar flertalet vikten av att både få uppleva professionell konst och kultur men även möjligheter att själv kunna vara delaktig i kulturlivet. Gällande det professionella konstlivet skulle man framför allt gärna se mer teater, dans och musik. Man anser att Konsthallens roll och lokalfrågan bör tydliggöras.

Flera åldersgrupper uttrycker också en saknad av interkulturella verksamheter och möten mellan olika slags människor. Exempel på det är en önskan om:

  • Fler aktiviteter där man blandar olika kulturer, konstformer, målgrupper och åldrar.
  • Att man får tillfällen att umgås mer mellan olika etniska kulturer, integration.
  • Större utställningar och arrangemang året runt, internationella och nationella.
  • Bredare utbud av framför allt teater, dans och musik. Det handlar om genrebredd, till exempel såväl världsmusik som klassiskt. 
  • Mötesplatser och kulturhappenings. 
  • Återkommande karneval. 
Låt hela kommunen leva

Här påpekas framför allt vikten av goda kommunikationer i staden och på landsbygden. Man efterlyser bättre lokaltrafik för att underlätta för folk att ta sig till olika evenemang. För att barn och unga ska kunna ta del av kultur föreslås fria resor för skolelever.

Man föreslår specifika ”kulturbussar” eller samåkningstaxi, som kan transportera publik och deltagare till olika evenemang, till exempel en särskild buss för ”Turista Hemma” och ”Smaka på Tjust”. Kan någon form av ”kulturcheckar” skapas till landsbygdsbefolkningen?

Även tillgången till samlingslokaler runt om i kommunen är helt avgörande för att hela kommunen ska leva och för att geografisk spridning av arrangemang ska främjas. När det gäller mötesplatser önskar man även en given mötesplats för företag och kulturell verksamhet. Ett forum där samverkan mellan kultur och näring kan ske, både lokalt på våra olika orter samt centralt inom hela kommunen.

Lokaler och mötesplatser

Diskussion om lokaler har uppkommit vid samtliga dialogmöten. Man påpekar vikten av att det finns tillgängliga samlingslokaler runt om i hela kommunen. Lokaler behövs både för arrangerande verksamheter och som mötesplatser. De allra flesta föreningsaktiva ser lokalfrågan som ett stort problem, då man heller inte anser sig ha råd att använda sig av nu befintliga lokaler. Även avsaknad av en riktigt stor samlingslokal inom kommunen har uttryckts. För att kunna uppleva professionell kultur lyfts bristen på scenlokaler upp.

Många uttrycker ett stort missnöje med nuvarande lösning för den kommunala scenen. För att erbjuda ett brett och kontinuerligt professionellt utbud behövs mer kompetens och ett övergripande ansvar för programläggning. De allra flesta föreningar säger sig också ha svårt att hyra scenlokalen på grund av ekonomiska begränsningar.

För att skapa kulturaktiviteter efterlyser flertalet allmänna lokaler som är tillgängliga för alla, tillräckligt stora för att rymma många deltagare och som ligger centralt.
Föreningsaktiva efterlyser stöd genom ekonomi, lokaler, utställningslokaler och feedback från tjänstemän och politiker. Föreningarna är villiga att skapa ett lokalt utbud genom kulturaktiviteter/arrangemang men behöver ekonomiskt stöd för att klara av det. Det kommunala driftsbidraget till lokalägande föreningar är av mycket stor betydelse.

Flera önskemål om ett kulturhus har uttryckts. Föreningslivet har stort behov av lokaler för både fasta och rörliga verksamheter. Det är viktigt att också konstnärer och små föreningar har tillgång till offentliga lokaler. Fri tillgång till lokaler/mötesplatser är ett ypperligt stöd till kultur- och föreningsliv. Förslag på mötesplatser som anses skulle främja det lokala kulturlivet är t.ex. Tingshuset i Gamleby och gamla varmbadhuset i Västervik.

Kultur året runt

Det är viktigt att ett ”året runt-perspektiv” främjas. Diskussionen handlar här både om spridning av de arrangemang som genomförs men också om att samverkan bör förbättras.

Man påpekar att en stor del av kulturlivet drivs av ideella krafter och att det är viktigt att kommunen bidrar med strukturerade stödfunktioner.

Många påpekar att det är viktigt med kontinuitet och att vi i nuläget är lite för fokuserade på enstaka arrangemang. De allra flesta anser att vi har ett stort ideellt engagemang i Västerviks kommun, men att kulturlivet kan kännas lite splittrat. Det är svårt att få reda på vad som händer och vi behöver utveckla samverkan. Många anser också att vi behöver kraftsamla för att göra kommunen levande året om. Man uttrycker en önskan om att få möjlighet att uppleva mer professionell konst och kultur.

En vanlig kommentar är att ”Västervik är mest är en sommarstad… året runt-perspektivet måste förstärkas”. Då anser man att kommunen skulle bli både attraktiv att bo i och att besöka. Här påpekas vikten av att öka resurserna till kulturområdet då man i jämförelse med idrotten inte har samma infrastruktur och möjligheter till nationell stöttning.

Kulturarv

”Värna om den unika kulturmiljön – bygg inte bort och gör likadant som andra för att locka turister. Framhäv det genuina i stapelstaden Västervik. Genom att ha en egen stil lockar vi en annan publik som är intresserade av kvalitetskultur vilket gör det roligare för kulturarbetarna i Västervik.”

Kommunen har ett rikt kulturarv och otroligt många fornlämningar. Det är många överens om. Här uttrycks en önskan om en fornminnesinventering och en samordning av kulturarvet i kommunen. Man anser också att större resurser borde läggas på att synliggöra och tillgängliggöra vårt kulturarv, både för medborgarna men också för tillfälliga besökare.

Man påpekar bland annat att skärgårdskulturen är unik men man tycker inte att skärgården är tillgänglig i nuläget. Man efterlyser skyltar och bättre information för att öka tillgängligheten. Man framhäver också vikten av att det finns kompetent personal inom området för att kunna driva utvecklingen framåt. Som exempel på områden som man anser borde synliggöras bättre nämns bruksorterna, Loftahammar samt olika fornlämningar.

En annan synvinkel som framkommit är att man bör se kulturarvet ur flera perspektiv. Kulturarvet är också våra nedlagda industrier. Dessutom behöver vi titta på vårt kulturarv och se vilka vi är idag, att vi bör synliggöra många olika etniska kulturer i dagens samhälle.

Västerviks Museum vill gärna kunna utveckla sitt arbete genom att:

  • Växa som forskningsplats, 
  • tillgängliggöra visualisering, genomföra en utbyggnad av museet, 
  • jobba mer aktivt med kulturarvet.

Hembygdsföreningarna är viktiga och här efterlyses ekonomiskt stöd eftersom de har stora kostnader för att sköta underhåll av kulturbyggnader.

Samordning, information och marknadsföring

Detta är ett område som har stor utvecklingspotential. De allra flesta anser att ett stort ideellt arbete utförs inom kulturområdet, men att det är väldigt svårt att nå ut med information om det som händer. Man anser också att det behövs en större tydlighet i den information som sprids. Se mer om detta nedan under rubrikerna Samverkan och samordning samt Marknadsföring och informationsspridning.

Samverkan och samordning

”Kultur ger mer kultur, man drar varandra.”

Vid samtliga dialogmöten betonas vikten av kommunala resurser i form av kultursamordning. Det är ett sätt för kommunen att ta tillvara på allt ideellt arbete.

Man önskar utökad samverkan och nätverksarbete. Detta handlar både om ett ökat internt samarbete inom kommunen och om nätverksbygge externt.

För att göra samverkan bättre föreslås bland annat:

  • En samverkansgrupp för pensionärsföreningarna med kulturombud (KPR Kultur). Där kan man till exempel hjälpa varandra, sprida tips och idéer samt åka på teaterresor gemensamt.
  • Öppna möten för alla föreningar 1ggr/termin där en gemensam samordnare håller i ett nätverk där föreningar kan hitta gemensamma intressen.
  • Personliga möten. Strukturera och samla olika föreningar i intressegrupper som träffas på regelbundna möten som leds av kultursamordnaren.
  • Markupplåtelse ska vara avgiftsfri för kulturaktiviteter som inte tar entré. Förändra synen på ”ditt och mitt” i kommunen och de kommunala bolagen. Alla måste hjälpas åt och stötta kulturen.
  • Skapa en webbplats där ordförande/kontaktperson kan ha inloggning för att lägga in vad som är på gång för att underlätta planeringen mellan föreningarna. Till exempel genom en Wordpress-blogg. Sidan bör ligga hos kommunen och kan skötas av någon ung person som betalas av kommunen. Information mellan olika aktörer och samverkan är viktigt för att få en bredd i utbudet, nå publik och främja ett ”året-runt-perspektiv”.
  • Turistbyrån måste öka sin samverkan med kultur- och föreningsliv. Man kan också ”paketera” evenemang mer genom samverkan, t.ex. genom att kunna köpa ”kulturevenemang + hotell” vilket ökar antalet besökare.
  • Mer långsiktighet även gällande kommunala projektbidrag behövs. Det är i nuläget svårt för aktörerna att strategiskt planera långsiktigt med ettåriga stöd.
  • Kulturen kan vara en del i företagsbesök. Det kan vara svårt för näringslivet att rekrytera utbildad personal – ett rikt kulturliv gör kommunen attraktiv och underlättar vid rekrytering.
  • För att stärka samverkan med näringslivet bör man ta fram goda exempel och visa på aktuell forskning gällande betydelsen av sambandet mellan kultur och näringsliv. Kulturen bör förstås också ha en given plats när dagar kring tillväxt arrangeras.
  • Arrangemang i form av kulturens egen ”Morgonsoffa”, fast under annat namn.

Marknadsföring och informationsspridning

Många upplever att utbudet är brett men att det är svårt att veta var och när saker sker. Flera arrangörer tycker att det är svårt att nå ut med sina aktiviteter även om man använder sig av både nätverk och nyhetsbrev såväl som av sociala medier. Föreningslivet upplever därmed att det ofta är svårt att locka publik och deltagare.

De flesta arrangörer har inte möjlighet att annonsera i dagspress på grund av begränsade ekonomiska resurser. Flera tycker att det vore bra om ”kulturkalendern” som finns i dagspressen kunde utvecklas, kanske genom en kulturbilaga.

Det finns ett stort behov av anslagstavlor och affischeringsställen. Föreningarna vill gärna också att det ska finnas en särskild plats/anslagstavla för just föreningsevenemang, vilket finns i flera andra städer. Det är också viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för affischering, så att affischering äger rum på många olika anslagstavlor runt om i hela kommunen.

En önskan från många inom den ideella sektorn är att kommunen skulle tillhandahålla någon form av samlad marknadsföring. Även vikten av kommunal samordning för att undvika evenemangskrockar efterlyses. Man önskar ett forum där man kan läsa om vilka föreningar som finns i kommunen. Det finns också en önskan om utskick i form av t.ex. en ”kulturkalender” en gång per kvartal.

Pensionärsorganisationerna påpekar att det är viktigt att informationsspridningen inte sker på ett diskriminerande sätt. Internet används inte av alla inom målgruppen och det är viktigt att ansvarsfrågan tydliggörs. Flera föreningar pekar på vikten av att någon i föreningsstyrelsen är informationsansvarig. Man anser oftast att tryckt material som når alla fungerar bäst.

För att sprida arrangemangen mer över året föreslår några att man borde samla utbudet mer, kanske i form av festival- eller temaveckor. Man anser att det skulle vara lättare att lansera ett samlat utbud och att samverkan skulle gynnas, till exempel kring en dans- eller filmvecka.

Man påpekar också att fler mötesplatser gynnar informationsspridning, både genom officiella och inofficiella träffpunkter och nätverk.

Delaktighet

De allra flesta aktiva känner sig delaktiga i kulturlivet och tycker att de kan påverka det lokala kulturlivet, särskilt inom den egna föreningen. Det kan dock vara svårt att ta del av och påverka andra aktörers aktiviteter.

De allra flesta önskar mer information, kommunikation och samordning mellan de olika aktörerna för att göra fler delaktiga. Man efterlyser mötesplatser och mer samlad marknadsföring. Man påpekar att det är viktigt att kommunen tillhandahåller kompetensutveckling för kulturliv, näringsliv och föreningar.

Långsiktighet och stabilitet är nyckelord som kommunala resurser behöver bidra med anser många. Man önskar också tydligare information kring föreningsbidrag för att öka delaktigheten.

Barn- och ungdomskultur

Hur kan vi ytterligare öka ungas delaktighet?

”För att engagera barn och unga måste kultur bli en naturlig och viktig del i barnens liv tidigt. Vi måste både nå och angå barn och unga. Innehållet måste kännas angeläget.

Man anser att skolan är mycket viktig, där når man alla. Det är av yttersta vikt att man har övergripande kommunala mål för att alla barn och unga ska nås av kultur. Det är också viktigt att man ser sambandet mellan kultur och hälsa. Man önskar ”mer kultur i skolan i alla ämnen och ökad kompetens bland lärare om kulturens effekt på lärandet”. Här belyser man också att återväxten bland utövare, deltagare och konsumenter är viktig.

Det är viktigt att fånga upp initiativ som unga tar, också när det gäller nya och smala kulturformer. Det ekonomiska stödet till unga arrangörer är viktigt. I nuläget finansieras detta stöd genom ”Dina Cash”, vilket bör marknadsföras bättre.

Man påpekar att Västerviks stad numera saknar mötesplats för barn och unga på låg- och mellanstadiet sedan fritidsgårdar lagts ned. Här finns en uttalad brist gällande fritidsverksamheten.

Föreningslivet påpekar också att de själva bör se över hur de driver sin verksamhet om de ska klara generationsväxlingen som man står inför. Det är viktigt att hitta nya sätt att väcka de ungas nyfikenhet. Ett sätt kan till exempel vara att samverka mer, kanske genom att blanda kultur och idrottsaktiviteter.

Idéer:
  • När kulturföreningarna gör arrangemang kan ungdomar få vara ”förband”.
  • Kommunen kan beställa ”happenings”, utställningar av olika föreningar.
  • När kommunen vill nå ut med information kan de också använda sig av föreningarnas kontaktnät.
  • Utveckla sommarjobben till kulturjobb, sommarorkestrar, teater etc.
  • Mötesplatser för föreningsfolk som når och/eller vill nå barn och unga.
  • Samarrangemang där flera föreningar kan delta.
  • Referensgrupper bland elever.
  • Bygg upp goda mötesstrukturer – skapa tid för reflektion.
  • Kontinuerliga ”medborgarforum” där personer bjuds in som representanter, t.ex. föräldrar, ungdomar, tjänstemän, poliser - och med specifika uppdrag från KS att generera idéer.
  • Låt barn och unga ställa ut på offentliga platser.
  • Använd barns kompetens kring teknik och syn på omvärlden.
  • Använda spelkulturen till att låta barn – ungdomar lära ut/utmana vuxna i spel.
  • Skapa fler familjeaktiviteter, där alla åldrar deltar, aktiviteter med tema – skapa, måla, sjunga, spela.

Hur ökar vi möjligheterna för barn och unga att uppleva kultur?

Tydliga mål behövs för att alla barn och unga ska få möjlighet att ta del av och uppleva konst och kultur. Här lyfts åter igen vikten av gemensamma mål som gäller alla skolor och hela kommunen. Samverkan är en förutsättning, men man behöver också beskriva hur samverkan ska ske när man tar fram planer och styrdokument. Det behövs gemensamma resurser inom kommunen. Man påpekar också att det behövs resurser för samverkan med andra kommuner/regioner genom t.ex. turnéslingor. Även föreningslivet och andra aktörer är viktiga samverkansparter.

För att kunna erbjuda den unga publiken konstnärliga upplevelser har skolorna behov av en så kallad blackbox för olika arrangemang, en stor öppen scenlokal behövs.

Gällande skolbiblioteken anser flera att man behöver ta fram ett gemensamt beslut om hur skolbiblioteken ska se ut, både gällande grund- och gymnasieskolan. Det borde vara ”samma för alla”.

Andra ledord som framkommer under denna rubrik är: ingen kostnad, erbjuda, tillgänglighet, information, rörlig, nya former, teknik, öppenhet, kulturformer och delaktighet.

Hur ökar vi möjligheterna för barn och unga att delta i kulturaktiviteter?

Även här anser man att det behövs konkreta politiska mål. För att nå fler krävs både struktur och kontinuitet men också metoder i form av kommunövergripande projekt, där man mer koncentrerat arbetar med kulturprojekt under en begränsad tid. Det är också viktigt att alla elever inom kommunen får del av resurserna genom Skapande Skola och att kommunen även ser till gymnasieskolans resurser för området där statliga medel inte finns tillgängliga i nuläget. Här är det viktigt med tydliga informationskanaler. Gällande skolan lyfts också vissa brister då man anser att vissa skolor saknar slöjdlokaler och att gymnasieskolan skulle behöva fler aktiviteter inomhus. Här finns förslag kring samverkan med föreningsliv och vuxna inspiratörer, man skulle t.ex. kunna erbjuda hantverk under rasterna.

Liksom under andra rubriker lyfts samverkan som en framgångsfaktor för att vi ska öka möjligheterna för barn och unga att delta i kulturaktiviteter. Man anser att det är viktigt att det finns ”pröva-på-verksamhet” för att väcka nyfikenhet, såväl inom kommunala verksamheter som inom studieförbund- och föreningslivsverksamhet.

Infrastrukturen är en viktig faktor för att alla ska kunna vara delaktiga. Transporter inom kommunen är ofta ett hinder i nuläget.

Man föreslår en mer samlad marknadsföring gentemot barn och unga, speciellt kring skollovsverksamheten, kopplad till kommunens hemsida. För att främja mångfald påpekar man också att det är avgörande att den kommunala kulturskolan erbjuder fler konstformer och att de ekonomiska trösklarna sänks. Om fler unga får tillgång till kulturskolan, avsett bakgrund, skapar vi möjlighet till nya sociala sammanhang.

Det måste också finnas strategier för att fånga upp nya medborgare i samhället och att vi kontinuerligt ställer oss frågan vad kultur innebär för barn och unga. Gällande föreningslivet är det viktigt att föreningarna hittar nya vägar att nå unga samt unga föräldrar och att det finns föreningar som arbetar med ett innehåll som angår barn och unga.

Hur ökar vi kunskapen om kultur och konstnärliga uttrycksformer hos vuxna som omger barn och unga?

Här anser man att skolan är den allra viktigast utgångspunkten. Här behöver det finnas tid inom tjänst för att kunna ta del av utbudsdagar, ingå i projekt och att det finns tid att informera om kultur, ta emot och förmedla information samt delta i kompetensutveckling.

Man anser också att satsningar på fler familjeaktiviteter, där barn och vuxna deltar tillsammans, är viktigt. Här kan skolan vara en viktig utgångspunkt, som given mötesplats, för elever och föräldrar.

En förutsättning för att alla barn och unga ska få möjlighet att ta del av kulturlivet är tydliga kommunala mål och att kommunens vision inom området är känd och tillämpas av alla parter.

För att öka kunskapen generellt måste kulturen ha en självklar plats och ingå under rubriken ”tillväxt”. Kulturell kompetens och engagemang skapar tillväxt inom flera områden och gör kommunen attraktiv för både medborgare och besökare.

Hur ser unga på Västerviks kulturutbud?

De flesta unga uppger att de redan idag utövar någon form av kultur. Kulturbegreppet är brett bland unga och kan inbegripa allt från poesi, kör och film till hästar, fotboll eller jakt. Bland konstformerna är dans och musik mest populärt.

Av de kulturyttringar som saknas bland unga finns ibland redan ett etablerat utbud, men informationen tycks inte nått de unga. Dock saknar man en skatepark, en graffiti-vägg och organiserad parcour till exempel.

I Västerviks stad efterfrågas framför allt ett fristående disco för högstadiet och på mindre orter efterfrågas aktiviteter kring motorer. Det kan handla om utställningar, bilträffar eller crossbanor till exempel.

Unga vill också gärna se att man manifesterar fler så kallade etniska kulturer, att man synliggör en större mångfald. Olika kulturfester är ett förslag.

Delaktighet

Merparten av de unga som kontinuerligt besöker våra mötesplatser/fritidsgårdar tycker att de kan påverka det lokala kulturlivet. Verksamheten på fritidsgårdarna och lokala ungdomsråd gör det lättare att känna sig delaktig. Många är också engagerade i föreningar av olika slag. Utmaningen ligger i att nå de unga som inte väljer att ingå i organiserade verksamheter.

Visioner

Många visioner har nedtecknats och lämnats anonymt. Här blir de områden som tidigare diskuterats än mer tydligt. Väldigt många visioner handlar om ett samhälle där konst- och kulturutbudet är rikt och tillgängligt för alla, oavsett målgrupp. Ett samhälle där man både har möjlighet att uppleva kultur och själv vara delaktig i ett brett och rikt kulturliv. Man önskar sig fler mötesplatser och ett angeläget innehåll som gör att människor ”går ut ur sina hus och umgås”. Kulturlivet har en mycket viktig social aspekt.

Man önskar sig också en öppnare attityd till kultur, att kunskapen kring kultur ska öka och att kulturen ska vara en sammanhållande kraft som stärker Västerviks varumärke. Det är en av våra utmaningar; hur ska vi tillsammans öka kunskapen om konst och kultur? Här behöver kommunen vara en motor och driva utvecklingen framåt.

När man pratar om visioner lyfts också tankar kring resurstilldelning, att kunskapen kring kulturens ekonomiska effekter på andra områden måste öka och man ”måste inse att kultur måste få kosta” för att ha en demokratisk utgångspunkt.

Bland mer konkreta visioner är här ytterligare några exempel på vad som föreslås:

  • Arbeta mycket mer aktivt inom äldreomsorgen med kultur. Ett exempel kan vara ”Konstkartonger”, dvs. enkla flyttbara konstutställningar som man kan flytta mellan äldreboenden. Arbeta aktivt med samtal kring konst i äldreomsorgen.
  • Låna in fler vandringsutställningar etc. från museer och institutioner. 
  • Kontinuerliga gästspel och professionella aktörer inom alla kulturområden behövs. Samverka mer med industrierna – uppmuntra samverkan mellan industrier och professionella konstnärer. 
  • Regelbundna träffar för kulturutövare och erbjudanden om kompetensutveckling.

Infrastruktur/lokaler

  • Kulturbuss för att kunna ta sig till evenemang.
  • Bättre kollektivtrafik så man kan ta sig till olika evenemang i hela kommunen.
  • Mobil scen som ägs av kommunen och som kan användas av föreningarna. 
  • Kommunen står för omkostnader och direkt hjälp vid arrangemang. T.ex. bygga scener, sätta upp gradänger, ordna/bekosta bärhjälp som erfordras.
  • STOR scen behövs. 
  • 500 sittplatser i Stadsteatern/Västerviks Teater & Konferens.
  • Kulturhus för flera åldrar (pensionärer också), ett hus där alla kan träffas. 
  • Kulturcentrum där alla konstformer och kultur möts. 
  • Låt Västerviks konstnärer utforma ett vardagsrum för medborgarna i Varmbadhuset. 
  • Gamla Varmbadhuset blir det nya kulturhuset i Västervik. 
  • Ett utvecklat kulturcentrum där idrott, kultur och konst möts. 
  • Fler och mer konstutställningar i bra och ändamålsenliga lokaler i hela kommunen.
  • Stor scen inomhus och en permanent utomhusscen. 
  • Sagobuss. 
  • Kulturbåt.

Stadsmiljö/stadsfestligheter

  • Skapa ytor för underhållning, spontan gatuunderhållning, t.ex. glastak över Spötorget. Stor konst och lekpark på Spötorget – då vill barn till stan! (Mer folk i centrum.) 
  • Västervik ljussätts av kunnig ljuskonstnär. Kulturnatt i november. 
  • Stadsfest. 
  • Ge karnevalen en chans. 
  • Grafitti-vägg. 
  • Glaskupol över slottsruinen. 
  • Stora runda former i arkitektur och konst – bygg på, bygg till! 
  • Främja växtligheten i staden – mer oaser och grönt. 
  • Mer offentlig konst utomhus och information om kommunens konst. 
  • En levande stadspark för alla åldrar. 
  • Satsa på kvalitet! Vi måste akta oss för att göra Västervik till ”lågstatusnöjesfält” på sommaren. 
  • Resurser för att utforska kulturmiljöer, t.ex. forntid och järnframställning i Ankarsrum.

Information/marknadsföring

  • Skapa affischeringsställen. 
  • Särskilda affischeringsställen för föreningarna. 
  • Extratidning för kultur i VT: ”Vad händer i Västervik”. 
  • En kulturkrönika varje vecka. 
  • Kommunal kulturinformatör för att nå nyinflyttade och grannkommunerna.  
  • ”Tjuststången”: belys stången i Västervik, spännande och annorlunda.

Hur ser kulturlivet ut i Västerviks kommun 2019?

Här kommer ytterligare några visioner som inkommit anonymt:

Det gränslösa mötet mellan hav, land och människor!

Vi vågar spränga gränser och utmana det konventionella.

2019 har vi ett spektakulärt kulturutbud med spets och bredd.

Vi har ett brett professionellt kulturutbud där man även kan se digitala operaföreställningar.

Kulturen ska vara minst lika viktig som idrott för barn och ungas utveckling.
Kultur är väsentlig för hälsa och livskvalitet i alla åldrar.

Barn och ungdomar är delaktiga i sina miljöer, utifrån deras önskemål och behov.

2019 har kompetensen ökat vad det gäller estetiska ämnen inom skolan.

Vi har en supersatsning på kvalitetskultur och kultur i alla områden av skola, näringsliv och inte minst friskvård och hälsa.

”2019 har ”experter” undersökt fornlämningarna och järnframställningen runt Långsjön och området blomstrar med turism.”

Vi tar vara på alla utlandsfödda människor i alla åldrar och föreningarna bjuder på olika slags kultur.

Vi har fler anställda inom kulturlivet i kommunen.

”Vi har ett kulturcentrum där alla konstformer och kultur mötes.”

Vi har ett kulturarvscentrum (bronsålder).

Vi har ett modernt bibliotek som är en självklar mötesplats för alla.

Vi har hittat en bra balans mellan långsiktighet och evenemang - bra samverkan mellan ideell och kommersiell kultur.

2019 har vi utvecklat skärgårdstrafiken, kanotleder och havsnära vandringsleder och skolelever har fria bussresor så att de kan utnyttja det kulturella utbudet.

Vi lyfter fram vår unika skärgård genom att knyta ihop båtbyggeri, skärgård och livet i skärgården.

Vi har en stor teater och filmfestival i hela stan som bevakas av hela världen.

Vi har många självklara mötesplatser i stadsmiljö, landsbygd, vattennära.”

Visfestivalsveckan har utvecklats till en kulturvecka med musik-dans-teater.

2019 har vi ökat den kulturella kompetensen och vi känner sammanhållning och delaktighet.

2019 har vi skippat Jante överallt.

Sidan senast granskad den 10 februari 2015
Innehållsansvarig: Maria Rudbo

Kontakt kring kulturfrågor

Kulturchef

Maria Rudbo, 0490-25 40 45 maria.rudbo@vastervik.se

Kulturhandläggare

Ann-Sofie Pettersson, 0490-25 55 28, ann-sofie.pettersson@vastervik.se

Kultursamordnare

Mårten Öhrling, 0490-25 40 49, marten.ohrling@vastervik.se

Koordinator

Kerstin Rollsjö ,0490-25 55 04, kerstin.rollsjo@vastervik.se

Bibliotekschef

Katrin Ryrfeldt, 0490-25 55 10, katrin.ryrfeldt@vastervik.se

Kulturskolechef

Peter Andersson, 0490-25 56 71, peter.andersson@vastervik.se

Adress

Besöksadress: Mejeriet ungdoms & kulturhus, Vårdträdsplan 3
Postadress: Västerviks kommun, Kulturenheten, 593 80 Västervik

Ansvarig förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

vasterviks.kommun@vastervik.se

Ansvarig nämnd

Kommunstyrelsen
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

kommunstyrelsen@vastervik.se

Kontakta Västerviks kommun

(Om du vill vara anonym kan du välja att inte fylla i din e-post. Observera att du då inte kan få något e-postsvar från oss.)